SKOLVÄSENDET 1 un Unr Blomskog och Trankil, 1733: En del kunde göra »någorlunda beskied» för sig, men »the öfrige, som sämre woro, förmantes at hädaneffter bättre beflita sig om sin salighetz Kunskap». Redan år 1746 fann superint. Nic. Lagerlöf, att församlingarna »wiste vackra profecter uti sina Christendomsstycken», och ett förhör vid prostvisitation 1785 utföll likaledes till visitators fägnad. Bro, Ny, By och Huggenäs, 1709: Vid visitation av superint. Rudeen visade sig gamla och unga någorlunda väl övade i sina kristendomsstycken. Åren 1717 och 1720 förvärvade de båda senare församlingarna ännu bättre vitsord. Visitationen 1720 är särskilt bekant för den vidlyftiga trolldomsrannsakningen,* som ger en så sorglig bild av tidens vidskepelse. Protokoll från förhör i slutet på 1720-talet visa ock tillbakagång i kunskap inom By och Bro, och även 1751 klagar visitator över »bedrövlig okunnighet», orsakad av att ungdomen ej infinner sig till förhören. Töcksmark, Fågelvik, Östervallskog, Vårvik, Torrskog, Brunsskog, Mangskog och Boda församlingar kunna uppvisa många goda vitsord under 1700-talet.” En och annan fast skola inrättades också i senare hälften av 1700-talet, såsom t. ex. i Nysund och Visnum. Studiet av protokollen efterlämnar det intrycket, att folkbildningsarbetet med enstaka undantag bedrivits på ett sätt, som i stort sett lika mycket hedrar det värmländska prästerskapet som de värmländska hemmen.? Bristerna i folkbildningen voro emellertid allvarliga nog och påkallade gång på gång regeringens ingripande. Detta gällde ännu på 1700-talet ej någon genomgripande förändring av själva systemet utan endast ett skärpt övervakande av detsamma. Då t. ex. K. M:t av brottmålen från hovrätterna förmärkt okunnighet i kristendom hos missgärningsmännen, så utgick befallning till superintendenten och konsistoriet 1 Protokollet är tryckt hos Hammarin, a. a. II, 260 ff. ? Ett protokoll från Vårvik och Torrskog 1755 innehåller även följande anteckning: »Ingen av willfarelse i läran, ingen grof missgierningsman och ingen student fans denna tiden i dessa församlingar». 3 De stora ansträngningar, som gjorts för spridande av upplysning i Värmlands vidsträckta finnbygder, förtjäna ock ett omnämnande. Intressanta uppgifter angående skolväsendet på landet påträffas i »Kulturhistoriska bilder från Värmland och speciellt från Väse» av Fredrik Carlsson samt i »Borgvik förr och nu» av kapellpredikanten Fr. Carlson.