Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skolväsendet av Valdemar Vendel
- III. Folkskoleväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 VALDEMAR VENDEL
i Karlstad’ att antyda för prästerna, att de måtte vinnlägga sig
om åhörarnas kristendomsundervisning, därest de ville undgå
ansvar. På den vägen kunde man naturligtvis ej mycket vinna.
Kraftigare verkade ett kungligt brev av den 19 febr. 1768, som
tydligen lett till allvarliga överläggningar i församlingarna. Däri
anbefalldes konsistorier och landshövdingar i riket att avgiva
betänkande och förslag, »huru Scholæ och undervisningswärket för
Allmogens barn på landet framdeles må ännu tillräckeligare och
bättre samt till ändamålet mera svarande kunna inrättas än hittils,
hwad utwägar gifwas kunna at upbygga särskildte Scholæhus,
huruwida och til huru mycket Allmogen sielfwe skulle kunna förmås
at en fond sammanskiuta så wäl thertill som till et någorlunda
tilräckeligt arfvode åt Scholæ-Mästaren» m. m. Av de
underhandlingar, som med anledning härav förekommo, någon gång i
närvaro av landshövdingen, baron Joh. Abr. Hamilton, märker
man åtminstone något resultat. I Gåsborn lovar församlingen att
»påtänka» två skolhus (det ena vid Persbergs, det andra vid
Nordmarks gruvor enligt prostens förslag). I Holmedal fann man
ett skolhus »mer obekvämt än nyttigt» för en fattig, vidsträckt
boende allmoges barn, men man ville dock antaga en skolmästare,
som rotevis året igenom skulle resa från det ena till det andra
stället mot 1*/2 tunna havre av gården i årlig lön och nödtorftigt
husrum, föda och sängkläder under resorna. I Stavnäs hade man
en sockenstuga och ansåg sig »således» ej behöva något nytt
skolhus, men man bestämde arvode åt en läsemästare. I Väse
sade sig församlingen önska, att så lyckliga tider snart måtte
nalkas, att den kunde »med större kostnad angripa det högviktiga
ärendet». Man hade där redan ambulerande läsmästare, och
sådana påträffas nu allt oftare i församlingarna. Även kvinnor
anlitades. Om kompetensen var ringa, så var ock avlöningen
därefter. För undervisningen av fattiga barn inom församlingarna
utgick ersättningen genom frivilliga sammanskott, kollekter eller
på sockenstämmorna beslutad uttaxering. Sockenstugorna
användes som skollokal för barnen från den närmaste omgivningen; i
1 17fiz2 1755. Domk. arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0158.html