156 VALDEMAR VENDEL i Karlstad’ att antyda för prästerna, att de måtte vinnlägga sig om åhörarnas kristendomsundervisning, därest de ville undgå ansvar. På den vägen kunde man naturligtvis ej mycket vinna. Kraftigare verkade ett kungligt brev av den 19 febr. 1768, som tydligen lett till allvarliga överläggningar i församlingarna. Däri anbefalldes konsistorier och landshövdingar i riket att avgiva betänkande och förslag, »huru Scholæ och undervisningswärket för Allmogens barn på landet framdeles må ännu tillräckeligare och bättre samt till ändamålet mera svarande kunna inrättas än hittils, hwad utwägar gifwas kunna at upbygga särskildte Scholæhus, huruwida och til huru mycket Allmogen sielfwe skulle kunna förmås at en fond sammanskiuta så wäl thertill som till et någorlunda tilräckeligt arfvode åt Scholæ-Mästaren» m. m. Av de underhandlingar, som med anledning härav förekommo, någon gång i närvaro av landshövdingen, baron Joh. Abr. Hamilton, märker man åtminstone något resultat. I Gåsborn lovar församlingen att »påtänka» två skolhus (det ena vid Persbergs, det andra vid Nordmarks gruvor enligt prostens förslag). I Holmedal fann man ett skolhus »mer obekvämt än nyttigt» för en fattig, vidsträckt boende allmoges barn, men man ville dock antaga en skolmästare, som rotevis året igenom skulle resa från det ena till det andra stället mot 1*/2 tunna havre av gården i årlig lön och nödtorftigt husrum, föda och sängkläder under resorna. I Stavnäs hade man en sockenstuga och ansåg sig »således» ej behöva något nytt skolhus, men man bestämde arvode åt en läsemästare. I Väse sade sig församlingen önska, att så lyckliga tider snart måtte nalkas, att den kunde »med större kostnad angripa det högviktiga ärendet». Man hade där redan ambulerande läsmästare, och sådana påträffas nu allt oftare i församlingarna. Även kvinnor anlitades. Om kompetensen var ringa, så var ock avlöningen därefter. För undervisningen av fattiga barn inom församlingarna utgick ersättningen genom frivilliga sammanskott, kollekter eller på sockenstämmorna beslutad uttaxering. Sockenstugorna användes som skollokal för barnen från den närmaste omgivningen; i 1 17fiz2 1755. Domk. arkiv.