Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Industri av K. A. Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI 195
land, framför allt bygderna kring Glafsfjorden och dess
vattensystem.
Om alltså den värmländska pappersmasseindustrien i många
fall lokalt är att hänföra till gamla järnverk, särskilt vad västra
Värmland angår, bör redan från början sägas, att provinsen inom
sig sluter också betydande dylika fabriker, som uppväxt i annat
sammanhang, men det kan ej bortses från att sammanhanget med
de gamla järnverken — det må bero på de senares vattenkraft
eller skogstillgångar eller bådadera — har varit en betydelsefull
faktor för tillskapandet och utvecklingen av Värmlands
pappersmasseindustri.
Det är redan antytt, att denna industri är mycket betydande
i Värmland. Den är det både relativt och absolut. Intet av rikets
län har att uppvisa så många pappersmassefabriker som
Värmlands. Enligt den senast publicerade industristatistiken utgjorde de
till antalet 29; därnäst kom Västernorrlands län med 21. Men
dessa 21 representerade större omfattning än Värmlands läns 29,
iì det att de förra sysselsatte tillsammans 3,495 arbetare, mot det
att i Värmlands läns 29 samtidigt voro anställda 1,989. Vad
arbetareantal beträffar, står emellertid det sistnämnda som det
andra av rikets län. Förhållandet till hela rikets industri av
ifrågavarande slag belyses därav, att dess arbetareantal det år, varom
här är fråga, 1914, utgjorde 12,266, i vilket tal alltså Värmlands
län är representerat med nära en sjättedel. Samtliga dessa av
1914 års industristatistik redovisade pappersmassefabriker äro
belägna på landsbygden.
Pappersmassefabrikernas geografiska fördelning sammanhänger,
enligt vad det vill synas, ej endast med de nedlagda järnbruken
utan ock med den skogstillgång, vilken i vissa trakter utan
nämnvärd konkurrens kunnat disponeras av ifrågavarande industri, under
det att tillgången på virke på andra håll dels icke i motsvarande
omfattning funnits, dels ock tagits i anspråk för andra, särskilt
andra industriella ändamål.
Det historiska sammanhanget må hava varit det nu
skisserade eller ej; följande kan emellertid som faktiskt fastställas och
tyder starkt på ett sådant sammanhang. I östra Värmland, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0197.html