SKOGSVÄSENDET 227 inom de olikåldriga bestånden, som uppgivits utgöra 18,6 9% av samtliga, beräknats för lågt. Kommissionen gör därför en approximativ beräkning på den kubikmasseökning, som borde tilläggas förutnämnda summa, och anser sannolikt, att den årliga tillväxten uppgått till 2,950,000 kubikmeter, utom barkens ökning. Tillägges. denna senare, som uppgivits till 17,8 %, så skulle Värmlandsskogarnas åärstillväxt uppgå till 3,357,100 kbm. Härav skulle dock, enligt kommissionens beräkning, en mängd av skogens självgallringsvirke och smärre toppar komma att kvarlämnas i skogen och ej tillgodogöras. Dess kubikinnehåll anses uppgå till */2 miljon kbm. pr år. Den årligt löpande tillväxten pr hektar skogbeväxt mark (1,233,110 hektar) uppger kommissionen till 2,2; kbm. och för hela utmarken till 1,55 kbm., utom barkens tillväxt. Härtill skulle sålunda läggas kubikmassan av årsringen i barken, som avsatts under år 1910, men som icke av kommissionen särskilt uträknats. Denna summa blir något större än Lovéns förut beräknade 2,40 kbm. Den genomsnittliga tillväxtprocenten inom skogarna är ganska hög, nämligen 3,53 %. | Kommissionen har med stöd av de erfarenhetstabeller, gällande för hela landet, som upprättats vid statens försöksanstalt, framlagt beräkningar över den absoluta tillväxt, som den värmländska skogsmarken skulle under gynnsamma förhållanden kurna alstra under olika omloppstider, nämligen 4,02 kbm. pr år och hektar under 80-årig och 3,84 kbm. under 100-årig omloppstid. Sistnämnda summa står förundransvärt nära Lovéns ovan uppgivna summa 3,88 kbm., som han funnit vid undersökning av ett flertal normala skogsbestånd av tall och gran inom länet, vid tallens 100 år och granens 80 år. VII. Skogarnas behandling och åldersklassernas fördelning inom länet-. På Fernows tid för hundrafemtio år sedan kunde man med skäl tala om tolvmila-, sjumila och fyramila urskogar inom detta skogrika län. Exploateringen av de grövre träden därinom började dock