Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skogsväsendet av Fr. Lovén
- VII. Skogarnas behandling och åldersklassernas fördelning inom länet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 | FRr. LOvÉén
snart nog i de för flottning och avsättning mera välbelägna
skogarna, först i närheten av Vänern och snart därefter å
bergsträckningarna på var sin sida om de stora vattendragen inom västra
och mellersta Värmland. Utefter Klarälvens vattendrag sparades
den grövre skogen ännu några årtionden, och i en stor del av
»Bergslagen» kunde den svårligen exploateras på grund av
avsättningssvårigheterna.
Däremot angrepos skogarna därstädes redan tidigt, såväl
yngre som äldre skog, i och för kolning för den mängd järnverk,
som där voro belägna. Redan Fernow klagar över de många
stora totalhyggena i bergslagen inom östra Värmland. Även i de
västra och norra delarna av länet uppstodo vidsträckta kalhyggen
på åsarnas krön eller sluttningar. Dessa framkallades
huvudsakligen av de många och upprepade svedjningar, som verkställdes
företrädesvis av de sedan gamla tider inflyttade finnarna. Även i västra
Värmland ägde icke obetydliga kolningar rum, till dess de många
där i äldre tider belägna smärre järnbruken blivit nedlagda.
Många av dessa svedjefall och kolhyggen beklädde sig inom
ganska kort tid med ny växtlig barrskog, medan andra däremot
förblevo kala eller upptogos av björkuppslag. Kalmarkerna inom
länet upptogo därför ännu för 50 à 60 år sedan sannolikt 12 à 15 %
av skogsmarken. Lovén omnämner, att vid de undersökningar om
skogstillgången, som på 1860-talet verkställdes å över 60,000 hektar
skogsmark inom Uddeholms skogar i östra Värmland, befunnos
inemot 10 95 vara kalmarker och 9 % beväxta med 1—15-åriga
plantor.
Stora skogsodlingar började då årligen vidtagas, synnerligast
å de större bolagens marker. Föregångarna häruti hava varit
Lesjöfors, Uddeholms, Storfors, Älvsbacka, Rämens-Liljendals,
Hällefors, Brattfors och Mölnbacka bolag. Redan mot slutet av
1840-talet eller början av 1850-talet påbörjades skogsodlingar å
flera av dessa bolags marker och pågå fortfarande.
I sitt år 1903 tryckta arbete, »Uddeholms bolags skogshistoria»,
redogör Lovén utförligt för de stora skogsodlingsarbeten, som ägt
rum å Uddeholmsskogarna under åren 1848—1893 och omfattat
över 31,000 hektar. I samma arbete lämnar han även en speciell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0230.html