236 Åå. 1lNGgström som då. Ännu större är ökningen i skörden av vete, men då detta sädesslag odlas i jämförelsevis ringa omfattning, är denna ökning av mindre betydelse. Under samma tidsperiod har antalet hästar stigit från omkring 12,500 till omkring 22,000 och antalet kor och tjurar från 50,000 till inemot 100,000. Ungdjursstammen företer icke någon avsevärdare ökning, och fårstammen har, efter att år 1860 hava uppnått sin högsta siffra — 90,000 st. — nedgått betydligt i antal. Det värmländska jordbruket kan i stort sett föda länets befolkning. Det huvudsakliga vetebehovet måste dock införas från andra trakter, men rågskörden bör vid klok hushållning vara tillräcklig. Bristen i de norra delarna av länet täckes till fullo av vad trakten vid Vänern lämnar i överskott. Detsamma gäller ävenledes beträffande havren. På potatis råder brist i Färnebo och Älvdals härader, men överskott söderut. På övriga lantmannaprodukter, såsom kött och fläsk, smör och ägg, finnes överskott i de sydliga och mellersta häraderna, och detta är så stort, att det till fullo kan tillfredsställa behovet i övriga trakter. De siffror, som här nedan anföras för att åskådliggöra det värmländska jordbrukets utveckling, avse endast Värmlands län. Till landskapet Värmland räknas även Karlskoga bergslag, vilken som bekant tillhör Örebro län. Då emellertid sambandet mellan Karlskoga bergslag och det övriga Värmland är mycket ringa, kommer denna skildring även i övrigt endast att beröra förhållandena i Värmlands län. Något så när tillförlitliga uppgifter angående arealen av åker och äng kunna icke erhållas förr än från och med år 1865. I avrundade tal utgjorde dessa arealer i hektar: År Åker Äng Summa 1865 173,500 59,5c0 233,000 1875 182,600 5359,600 242,200 1885 180,400 83,800 264,200 1895 202,9c0 42,900 245,800 1905 204,000 45,100 249,100 1915 204,0c0 45,900 249,900