Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jordbruket av Å. Ingeström
- Det värmländska jordbrukets svårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 å. INGestrÖöm
förelsevis låga avkastningssiffror det värmländska jordbruket har
att uppvisa.
En annan omständighet, som ofta menligt inverkar på
jordbruket, är klimatet. Länets sträckning från norr till söder är
ungefär 25 mil. Norra Värmland liksom norra Dalarna och
Härjedalen hava ett nästan lappländskt klimat, beroende på att Dovre
fjäll i väster avstänger de varma och fuktiga havsvindarna. Under
det att södra Värmlands klimat liknar det i norra Västergötland,
så närmar sig dess norra dels klimat det mellan Östersund och
Umeå rådande. Ingen provins i Sverige har så olika klimat i
olika delar som Värmland.
Långt uppe i norr kommer våren sent, och höstfrosterna
kunna väntas redan i början av september. Den korta
vegetationstiden medger icke något omfattande jordbruk, och
vårsädesgrödorna hinna ej alla år till mognad. I de sydliga
delarna av länet — där vi helt naturligt finna de egentliga
jordbruksdistrikten — blir vårsådden ävenledes försenad till följd
av klimatet. Vänerns stora vattenyta, som ofta in i april
månad är isbelagd och under alla förhållanden starkt avkyld,
medför nämligen, att de varma vårdagarna låta vänta på sig. De
söderifrån kommande vindarna, som egentligen borde föra med
sig värme och torka, äro i stället kalla och fuktiga, vilket gör,
att jorden i regel först fram i maj månad låter reda sig till sådd.
Anmärkningsvärt är, att i södra Dalarna och norra Uppland,
vilka trakter ligga långt nordligare än landet kring Vänern,
vårbruket alltid är minst någon vecka tidigare i gång. Grödan i
Värmland måste därför så att säga utbyta någon vecka av vårens
och försommarens solvarma väderlek, vilken självfallet är den
mest gynnsamma för blomning och kärnsättning, mot samma
tidrymd under den merendels fuktiga och kalla hösten. Följden
härav blir mindre skördeutbyte och icke så fullviktig kärna. Gå
vi så till de sydligare och särskilt de sydvästligaste delarna av
Jänet, äro nederbördsförhållandena där synnerligen ogynnsamma,
till följd av att nederbörden under juni månad — eller den månad,
då jordbruket är mest i behov av regn — i regel är ytterst ringa.
Dessa trakter kunna uppvisa nära nog de lägsta nederbörds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0242.html