Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jordbruket av Å. Ingeström
- Jordbrukets skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JordbrukeTt 247
med tegelrör på ett flertal större egendomar. Men arbeten av
ifrågavarande slag lågo sedermera nere under en lång följd av
år, och först på allra senaste tiden har intresset för
vattenavledningar för torrläggning av redan odlad jord ökats. Också hava
bidrag och lån i långt större utsträckning än förut erhållits från
allmänna avdikningsanslaget och statens odlingslånefond. Av
sådana större vattenavledningsföretag, vilka på allra senaste tiden
kommit till utförande eller äro förberedda, må nämnas sänkningen
av sjöarna Hyen i Grava socken och Björken i Sunne socken
samt Brosjön i Bro socken.
En del arbeten, avseende reglering av åar och bäckar, hava
ävenledes under de sista åren utförts. Såsom mera betydande
må nämnas dylika företag i Visnums-Kils, Varnums, Väse, Nors
och Huggenäs socknar. Däremot har vattenavledning från myrar
och mossar för vinnande av åker eller äng eller för minskande
av frostländigheten företagits i högst obetydlig omfattning, ehuru
särskilt norra delen av länet är mycket rikt på mossar, där
utdikning skulle vara till stor nytta.
Dikning. Det kan med fog sägas, att den värmländska
åkerjorden i stort sett är dåligt avdikad. Avloppsgravarna hava
icke på långt när erforderligt djup, varför också åkrarna måst
sönderstyckas av en mängd tegdiken, vilka i sin ordning äro
mycket för grunda, ofta icke ens en halv meter djupa. Dessa
alldeles otillräckliga avloppsdiken försvåra och i många fall rent av
omöjliggöra en rationell täckdikning. Denna omständighet och
kanske i ännu högre grad det låga jordvärdet och bristen på
erforderlig arbetskraft samt kapital hava varit anledning till att
täckdikningen icke vunnit något insteg. I detta hänseende står
Värmland långt efter sina grannar. Så är enligt lokalundersökningarna
år 1913 åkerjorden i Näs och Gillbergs härader endast till 2,1 %
täckdikad. Så låg siffra hava endast de allra nordligaste länen i
vårt land att uppvisa. Visserligen kan man just för närvarande
spåra liksom ett nyvaknat intresse för täckdikning, varför också
hushållningssällskapet ställt en s. k. täckdikningsförman till
jordbrukarnas förfogande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0249.html