Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jordbruket av Å. Ingeström
- Jordbrukets skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 Åå. INGestTrRÖM
jordvärdena skall bliva lönande. Härtill kommer ävenledes bristen
på arbetskraft. Denna brist har redan under många år varit så
kännbar, att svårigheter till och med yppat sig att på ett något
så när tillfredsställande sätt sköta den jord man har. Under
sådana förhållanden är ej skäl att tänka på nyodlingar. Dock
förekomma givetvis smärre odlingsföretag bland egnahemsbyggare,
vilka röja mark för trädgård och sättland, och bland en del
småbrukare, vilka på lediga stunder söka utvidga sina ofta alltför
sparsamt tilltagna åkertegar.
Såsom ett bevis på den obetydliga omfattning, i vilken
nyodling förekommer, må anföras, att enligt vad genom 1913 års
lokalundersökning inhämtats, icke större areal än 19,97 hektar
nyodlats inom Gillberga och Näs härader under åren 1908—1913.
Tvärtom händer tyvärr ganska ofta, att odlad jord utlägges
til skogsmark. Detta sorgliga förhållande är till finnandes
särskilt på egendomar med stora åkerarealer i trakter med sämre
kommunikationer, där jorden är av svagare beskaffenhet och dess
brukare icke hava makt och medel att ordentligt sköta de vidsträckta
åkerarealerna. Det förekommer emellertid endast i enstaka fall.
Långt vanligare är däremot, att odlad jord i skogsbygderna på
sådana hemmansdelar, som ägas av bolag eller skogshandlare, får
växa igen till skog, och det händer icke sällan, att hela gårdar på
så sätt utläggas till skogsmark och övergivas.
Torrläggning. Man torde gott kunna påstå, att de
värmländska jordbrukarna icke haft ögonen öppna för behovet av
åkerjordens fullständigare torrläggning, och de stora trä- och
järnbruksbolagen anse med mycket få undantag jordbruket på sina
vidsträckta besittningar såsom en besvärlig och dålig affär och
göra därför föga för att upphjälpa detsamma.
På 1850—60-talet eller vid den tidpunkt, då det
värmländska jordbruket gjorde sitt starkaste uppsving, ägnades även
uppmärksamhet åt vattenavledningsföretag. Särskilt förtjänar
framhållas tvenne större sådana företag, som då kommo till utförande,
nämligen sänkningarna av sjöarna Björklången och Sursjön i resp.
Nyeds och Nedre Ulleruds socknar. Vid denna tid täckdikades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0248.html