Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jordbruket av Å. Ingeström
- Kulturväxterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 Å. INGEstTrRÖmM
minst fordrande av alla sädesslag och passar därför synnerligen
väl. Såsom förut har meddelats, användas icke mindre än
omkring 30 % av åkerjorden till odling av havre, och den årliga
skörden uppskattas till c:a 90,000 ton. Efter dessa siffror skulle
avkastningen enligt statistiken utgöra omkring 1,500 kg. pr har.
Detta överensstämmer nog också med verkliga förhållandet.
Visserligen kan denna skördemängd, då fråga är om i bättre kultur
varande jordar, tyckas alltför låg, men å andra sidan måste
hänsyn tagas till de stora arealerna svaga jordar, där skördarna
utfalla mycket osäkert. Avkastningen pr har räknat har emellertid
under det sista årtiondet icke ökats. För omkring 50 år sedan
beräknade man däremot såsom medeltal en avkastning, motsvarande
fjärde kornet, då man nu anser sjätte kornet vara det normala.
På 1860—80-talen bedrevs i Värmland liksom på många
andra trakter i vårt land en synnerligen omfattande havreodling,
vilken var ägnad att för den närmast följande tiden i hög grad
verka förlamande på jordens avkastningsförmåga, och detta så
mycket mer som den skördade havren icke användes till utfodring
på de resp. egendomarna utan i stället försåldes. Man tog på
den tiden allmänt tre havreskördar efter varandra, och ett sådant
utsugningssystem måste på en redan av naturen svag jord verka
ytterligare försvagande. I synnerhet på de omfattande
lerjordsarealerna i södra och sydvästra delarna av länet, där, som förut
nämnts, nederbörden under juni månad är synnerligen ringa, måste
det ofta återkommande vårarbetet vara i hög grad ägnat att
minska jordens myllhalt. Därpå utgöra de torra, mullfattiga
lerjordarna på Näset ett sorgligt talande bevis. En av
anledningarna till att havreskördarna på senare år blivit mera
givande torde vara att söka i det långt bättre utsäde, varpå numera
finnes tillgång och som allmänt användes, detta närmast en följd av
det förädlingsarbete, som bedrivits vid Svalöv. För 25 år
tillbaka var havreskörden liten och lätt. Kom man upp till en
hektolitervikt om 47—48 kg., ansågs detta vara nöjaktigt; nu kommer
man upp till 52—55 kg. Kornen äro större och fylligare och
skalen icke så tjocka.
För Värmland i stort sett lämpar sig en havresort, vilken är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0256.html