- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del II /
254

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruket av Å. Ingeström - Kulturväxterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254 Å. INGEstTrRÖmM minst fordrande av alla sädesslag och passar därför synnerligen väl. Såsom förut har meddelats, användas icke mindre än omkring 30 % av åkerjorden till odling av havre, och den årliga skörden uppskattas till c:a 90,000 ton. Efter dessa siffror skulle avkastningen enligt statistiken utgöra omkring 1,500 kg. pr har. Detta överensstämmer nog också med verkliga förhållandet. Visserligen kan denna skördemängd, då fråga är om i bättre kultur varande jordar, tyckas alltför låg, men å andra sidan måste hänsyn tagas till de stora arealerna svaga jordar, där skördarna utfalla mycket osäkert. Avkastningen pr har räknat har emellertid under det sista årtiondet icke ökats. För omkring 50 år sedan beräknade man däremot såsom medeltal en avkastning, motsvarande fjärde kornet, då man nu anser sjätte kornet vara det normala. På 1860—80-talen bedrevs i Värmland liksom på många andra trakter i vårt land en synnerligen omfattande havreodling, vilken var ägnad att för den närmast följande tiden i hög grad verka förlamande på jordens avkastningsförmåga, och detta så mycket mer som den skördade havren icke användes till utfodring på de resp. egendomarna utan i stället försåldes. Man tog på den tiden allmänt tre havreskördar efter varandra, och ett sådant utsugningssystem måste på en redan av naturen svag jord verka ytterligare försvagande. I synnerhet på de omfattande lerjordsarealerna i södra och sydvästra delarna av länet, där, som förut nämnts, nederbörden under juni månad är synnerligen ringa, måste det ofta återkommande vårarbetet vara i hög grad ägnat att minska jordens myllhalt. Därpå utgöra de torra, mullfattiga lerjordarna på Näset ett sorgligt talande bevis. En av anledningarna till att havreskördarna på senare år blivit mera givande torde vara att söka i det långt bättre utsäde, varpå numera finnes tillgång och som allmänt användes, detta närmast en följd av det förädlingsarbete, som bedrivits vid Svalöv. För 25 år tillbaka var havreskörden liten och lätt. Kom man upp till en hektolitervikt om 47—48 kg., ansågs detta vara nöjaktigt; nu kommer man upp till 52—55 kg. Kornen äro större och fylligare och skalen icke så tjocka. För Värmland i stort sett lämpar sig en havresort, vilken är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free