JORDBRUKET 257 lämnar också, rätt skött och på lämplig jord, god och säker skörd. Såsom normalt god skörd räknas 60,000 kg. rötter pr har. Den vanligaste sorten är den s. k. Bortfelderrovan. Kålroten användes på en del ställen på mera lerblandad jord, den går dock ej så säkert till och fordrar omsorgsfullare skötsel. Morötter ge på Värmlands kalla jord allt för svag avkastning, och för foderbetor är sommaren för kort. Vallar. Odlingen av gräs på den som åker brukade jorden upptager för närvarande icke mindre än omkring 40 % av denna areal. Vallodlingen synes under de senaste åren något hava ökats, vilket torde vara beroende på att en del större egendomar till följd av svårigheten att erhålla nödigt arbetsfolk — detta särskilt i mer avlägsna bygder — måst inskränka sin sädesodling och övergå till allt extensivare jordbruk. Över huvud torde det vid det värmländska jordbruket allt mer allmänna systemet att sköta egendomarna i det stora hela utan nötkreatur i sin mån hava haft till följd ett utökande av vallarna, då dessa jordbruk i regel basera sin ekonomi på försäljning av hö. I vallarna ingå uteslutande rödklöver, alsikeklöver och timotej; några andra foderväxter, vare sig baljväxter eller gräs, förekomma icke. Avkastningen är ganska ojämn, mycket beroende på huru sådden gått til. På de mera torra jordarna äro vallarna i stort behov av regn under vår och försommar. Erfarenheten har givit vid handen, att gräsfrösådd i vårsäd — i all synnerhet på mullfattigare jordar — är ganska osäker. Sådden inträffar som nämnt sent och efterföljes vanligen av en torkperiod. Vårsäden inbärgas sent, och hösten är alldeles för kort, för att de klena plantorna skola hinna nå en önskvärd utveckling, innan vintern kommer. Man är således i huvudsak hänvisad till att så sitt gräsfrö i höstsäden, där det går långt säkrare till. Växtföljd. Den omständigheten, att valläggningen äger rum i höstsäd, medför, att växtföljden blir mera bunden, då vall alltid måste följa på höstsäd. Man har därför icke samma frihet vid anordnande av växtföljden som i de södra delarna av landet, där Värmland. II. 1im181 17