Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jordbruket av Å. Ingeström
- Kulturväxterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKET 257
lämnar också, rätt skött och på lämplig jord, god och säker
skörd. Såsom normalt god skörd räknas 60,000 kg. rötter pr har.
Den vanligaste sorten är den s. k. Bortfelderrovan.
Kålroten användes på en del ställen på mera lerblandad jord,
den går dock ej så säkert till och fordrar omsorgsfullare skötsel.
Morötter ge på Värmlands kalla jord allt för svag avkastning,
och för foderbetor är sommaren för kort.
Vallar. Odlingen av gräs på den som åker brukade jorden
upptager för närvarande icke mindre än omkring 40 % av denna
areal. Vallodlingen synes under de senaste åren något hava ökats,
vilket torde vara beroende på att en del större egendomar till
följd av svårigheten att erhålla nödigt arbetsfolk — detta särskilt
i mer avlägsna bygder — måst inskränka sin sädesodling och
övergå till allt extensivare jordbruk. Över huvud torde det vid
det värmländska jordbruket allt mer allmänna systemet att sköta
egendomarna i det stora hela utan nötkreatur i sin mån hava
haft till följd ett utökande av vallarna, då dessa jordbruk i regel
basera sin ekonomi på försäljning av hö. I vallarna ingå
uteslutande rödklöver, alsikeklöver och timotej; några andra
foderväxter, vare sig baljväxter eller gräs, förekomma icke.
Avkastningen är ganska ojämn, mycket beroende på huru sådden gått
til. På de mera torra jordarna äro vallarna i stort behov av
regn under vår och försommar. Erfarenheten har givit vid
handen, att gräsfrösådd i vårsäd — i all synnerhet på mullfattigare
jordar — är ganska osäker. Sådden inträffar som nämnt sent
och efterföljes vanligen av en torkperiod. Vårsäden inbärgas
sent, och hösten är alldeles för kort, för att de klena plantorna
skola hinna nå en önskvärd utveckling, innan vintern kommer.
Man är således i huvudsak hänvisad till att så sitt gräsfrö i
höstsäden, där det går långt säkrare till.
Växtföljd. Den omständigheten, att valläggningen äger rum
i höstsäd, medför, att växtföljden blir mera bunden, då vall alltid
måste följa på höstsäd. Man har därför icke samma frihet vid
anordnande av växtföljden som i de södra delarna av landet, där
Värmland. II. 1im181 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0259.html