Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jordbruket av Å. Ingeström
- Kreatursskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOrdBrUukeT 259
Hästaveln. Man behöver icke mycket känna värmlänningens
kynne för att förstå, att hästaveln just skall vara den gren
av husdjursskötseln, som han ägnar det största intresset.
Den värmländske bonden är alltför livlig till sin natur för att
ständigt vilja sitta hemma; han vill ut för att tala med sina
grannar och sina bekanta, och då han oftast har långa och backiga
vägar att färdas, vill han hava en lätt och härdig häst med gott
humör i, som, om det kniper, kan i skenande trav löpa backarna
fram. Detta gäller särskilt skogsbygden; nere på slätterna vid
Vänern är nog lynnet något sävligare.
Hästen är alltid bondens bäste vän; han skall ha det bästa
höet och prima havre, och för hästens skull få korna många
gånger svälta.
Häststammen i Värmland höll sig från år 1800 ända till
1850-talet konstant vid ett antal av omkring 13,000 st., men steg
sedermera mycket hastigt under de därefter följande 25 åren —
till omkring 20,000 st. För närvarande är antalet c:a 23,000 st.
Den starka tillväxten i mitten av förra århundradet hade sin grund
i de ökade körslor, som bergshanteringen och skogsbruket
behövde för sin utveckling, och i det alltjämt fortgående uppodlandet
av ängsmarkerna. Ävenledes torde den stora minskningen av
antalet dragoxar hava gjort sitt till. På 1860-talet började pitprops
att avverkas i stor utsträckning, vilket förklarar häststammens
ökning vid denna tidpunkt, då däremot de mindre järnbrukens
nedläggande på 1870-talet medförde, att behovet av hästar efter
denna tid avsevärt minskades.
Den ursprungliga värmlandshästen måste efter allt att döma
varit berömd från äldsta tider. Att den emellertid varit liten till
växten, därpå tyder ett stadgande år 1734, att ingen skulle kunna
tvinga bonden att om vintern taga mer än 21/2 skeppund eller
icke fullt 400 kg. på släde efter en häst. Till hästavelns
förbättrande importerades redan på 1840-talet hingstar från Norge,
vilken import allt framgent ägt rum. Men någon planmässighet i
avelsarbetet fanns icke, ty samtidigt importerades hästar av
Clevelandsras från England, halvblods percheronhingstar från Örebro län
samt 1873 två ardennerhingstar från Frankrike. Kommer så där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0261.html