JOrdBrUukeT 259 Hästaveln. Man behöver icke mycket känna värmlänningens kynne för att förstå, att hästaveln just skall vara den gren av husdjursskötseln, som han ägnar det största intresset. Den värmländske bonden är alltför livlig till sin natur för att ständigt vilja sitta hemma; han vill ut för att tala med sina grannar och sina bekanta, och då han oftast har långa och backiga vägar att färdas, vill han hava en lätt och härdig häst med gott humör i, som, om det kniper, kan i skenande trav löpa backarna fram. Detta gäller särskilt skogsbygden; nere på slätterna vid Vänern är nog lynnet något sävligare. Hästen är alltid bondens bäste vän; han skall ha det bästa höet och prima havre, och för hästens skull få korna många gånger svälta. Häststammen i Värmland höll sig från år 1800 ända till 1850-talet konstant vid ett antal av omkring 13,000 st., men steg sedermera mycket hastigt under de därefter följande 25 åren — till omkring 20,000 st. För närvarande är antalet c:a 23,000 st. Den starka tillväxten i mitten av förra århundradet hade sin grund i de ökade körslor, som bergshanteringen och skogsbruket behövde för sin utveckling, och i det alltjämt fortgående uppodlandet av ängsmarkerna. Ävenledes torde den stora minskningen av antalet dragoxar hava gjort sitt till. På 1860-talet började pitprops att avverkas i stor utsträckning, vilket förklarar häststammens ökning vid denna tidpunkt, då däremot de mindre järnbrukens nedläggande på 1870-talet medförde, att behovet av hästar efter denna tid avsevärt minskades. Den ursprungliga värmlandshästen måste efter allt att döma varit berömd från äldsta tider. Att den emellertid varit liten till växten, därpå tyder ett stadgande år 1734, att ingen skulle kunna tvinga bonden att om vintern taga mer än 21/2 skeppund eller icke fullt 400 kg. på släde efter en häst. Till hästavelns förbättrande importerades redan på 1840-talet hingstar från Norge, vilken import allt framgent ägt rum. Men någon planmässighet i avelsarbetet fanns icke, ty samtidigt importerades hästar av Clevelandsras från England, halvblods percheronhingstar från Örebro län samt 1873 två ardennerhingstar från Frankrike. Kommer så där-