266 Åå. 1INgGestrköm näringar torde för övrigt intet anmärkningsvärt vara att omnämna. Mejerihanteringen. Frånsett några enstaka lån, som av hushållningssällskapet lämnats till hjälp vid uppförandet av s. k. bymejerier, har från det allmännas sida intet åtgjorts för mejerihanteringens understödjande förr än omkring år 1886, då sällskapet i sin tjänst antog en länsmejerist. Från denna tid kan man således börja räkna med en ordnad mejeriskötsel. Snart nog kunde också länets mejerier med framgång deltaga i mejeriutställningar och även hemföra vackra pris från dessa. Antalet mejerier uppgick år 1896 till 92. Det största antalet utgjordes dock av mindre herrgårdsmejerier, vilka på grund av relativt dyra omkostnader pr liter mjölk räknat och svårighet att erhålla enhetlig kvalitet på smöret efter hand nedlades för att uppgå i de större andelsmejerierna. Mejerier av detta senare slag finnas för närvarande till ett antal av 22. Härtill komma 7 herrgårds- och 9 uppköpsmejerier, vilka samtliga under normala förhållanden inväga omkring 15 milj. kg. mjölk årligen. Trädgårdsskötseln. Av vad som i det föregående anförts beträffande jordmån och klimat torde vara lätt att förstå, att Värmland icke har några stora förutsättningar för en rationellt driven trädgårdsskötsel, detta särskilt vad beträffar fruktodlingen. Emellertid har åt denna gren av lanthushållningen ägnats icke så liten uppmärksamhet. Redan så tidigt som vid adertonhundratalets början utdelade hushållningssällskapet belöningar för »utvidgad plantering af Frukt- och ädla Löfträd», och år 1854 upprättades en trädgårdsskola på egendomen Hammarsten i Grums socken. Denna skola blev dock av kort varaktighet, men efterföljdes år 1864 av en s. k. trädgårdsmästareskola, förlagd till Karlstad. Denna skola indrogs emellertid år 1876. Under denna tidsperiod gjordes vid bruken och herrgårdarna ganska omfattande trädgårdsanläggningar med jämförelsevis stora