294 REINHOLD GEIJER lands med 62,600 ton eller något över 8 % av rikets produktion. Värmland är således mera betydande på denna punkt än inom gruvbrytningen; dock har länet relativt gått tillbaka. I början av 1880-talet stod det på tredje plats med ungefär samma produktion som nu, vilken då var nära 15 % av rikets.* Inom järnindustrien intager länet däremot en rangplats, värdig dess gamla bergsmannatraditioner. Inom den grövre järnindustrien” är länet det femte i tontal med omkring 10 % av riksproduktionen; inom den finare järnindustrien har det enligt den officiella statistiken en ännu mera framskjuten plats. »Den finare järnförädlingen är spridd över hela landet, dock med vissa tydligt utmärkta samlingspunkter: för gjutgodset Jönköpings län, för järnmanufakturen i övrigt Södermanlands, Värmlands och Gävleborgs län — — —»3 Ihom den förra gruppen, tackjärnsgjutgods, kommer Värmlands län i tontal som det femte, efter Jönköpings, Malmöhus, Västmanlands, Gävleborgs, och omedelbart före Kopparbergs; inom den senare* stod vårt län år 1915 främst i tillverkningsvärde med över 13 milj. kr. äav produktionens 80. Antalet arbetare vid de värmländska gruvorna var 1915 416 män och 23 kvinnor av rikets 16,581 och 201. Vid 8 verk för framställning av järn och stål sysselsattes inom länet 1,926 arbetare av rikets 22,078 inom detta yrke, och järn- och stålmanufakturen räknade 2,172 arbetare eller 14 % av rikets 15,073 inom branschen. Högre siffra hade på sistnämnda punkt endast ett av rikets län, Södermanlands, med 3,282, fördelade på 58 arbetsställen. Att ovannämnda arbetarstyrka på över 2,000 var fördelad endast på 9 arbets- 1 Sedan ovanstående nedskrivits, har under tryckningen av uppsatsen även statistiken för 1916 års järnhantering blivit tillgänglig. Härav framgår, att brytningen av järnmalm i Värmlands län under nämnda år ökats icke oväsentligt eller med 15,000 ton, vilket höjt länets andel i riksproduktionen från 1,17 till 1,357%. Däremot har tackjärnsframställningen inom länet minskats något under 1916, liksom inom riket i sin helhet. 2 I den officiella statistiken redovisad under rubrikerna »Smältstycken, råskenor och göt samt brännstål» och »Stångjärn och stål samt andra grövre tillverkningar av smidesjärn och stål». 3 Sveriges off. stat. Industri. Berättelse för år 1915 av Kommerskollegium, s. 20. 1 I den off. statistiken redovisad under rubriken »Draget och kallvalsat järn och stål ävensom annan järnmanufaktur».