Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmländska släkter
- 1. Släkten Geijer. En historisk-statistisk skiss av Per Adolf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 PER ADOLF GEIJER
tjugo till antalet, ojämnt fördelade på de fem släktgrenarna. Om
än med åtskilliga undantag får man dock anse, att även inom
detta släktled de gamla traditionerna tämligen troget bevarades.
på Bosjö, och brodern Sven, 1746—80, var även bruksägare men
tillika handlande i Filipstad. — Ransäters bruk övertogs av Bengt
Gustaf, 1748—1814, den äldste av de tre bröderna, medan
Anders, 1750—1831, blev den förste, som efter den ovan nämnde
Johan ägnade sig åt krigaryrket, inom vilket han avancerade till
kapten; den yngste brodern Carl, 1753—1804, var
bruksförvaltare under Uddeholm. — Med de fem bröderna av
Krokstadsgrenen kan man säga, att släkten delvis inträdde i ett nytt skede,
därigenom att flera av dem lämnade provinsen och även
framgångsrikt omfattade andra yrken än järnhanteringen. Bengt
Reinhold, 1758—1815, den äldste av dem, är en av släktens bäst
begåvade män. Han gjorde sig bemärkt som framstående
mineralog, blev överdirektör vid kontrollverket samt köpte och
utvidgade Rörstrands egendom och porslinsfabrik. Per Adolf, 1767—
1826, tit. krigsråd 1826, blev sjöofficer och deltog som sådan
1788—89 i kriget mot Ryssland. Han var med i slaget vid Svensk-
’sund 1789, där han under återtåget råkade i rysk fångenskap,
och fördes till Kostroma men frigavs vid fredsslutet 1790. Han
transporterades därefter som kapten till Närkes och Värmlands
regemente, men tog avsked som major redan 1796 och levde
sedan som godsägare på fädernegården Krokstad, som han kort
före sin död sålde till sin yngre broder Jakob Gustaf. Salomon
Eberhard, 1770— 1842, blev civil ämbetsman i Stockholm och fick
titel av lagman. Sedan han tidigt nog lämnat ämbetsmannabanan,
framlevde han sina dagar som brukspatron på Yxe i
Västmanland. Bergsrådet Jakob Gustaf, 1775—1861, förblev traditionen
trogen och ägnade sin mannaålder åt förvaltningen av Uddeholm,
varefter han på äldre dagar köpte och sålde lantegendomar i
Värmland och Västergötland. Carl Emanuel, översten, 1777—
1865, lämnade vid unga år för alltid sin fäderneprovins och
begav sig till Skåne, där han köpte en kornettsfullmakt vid
Mörnerska husarerna. Han var rask och hurtig samt mycket använd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0314.html