Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmländska släkter
- 1. Släkten Geijer. En historisk-statistisk skiss av Per Adolf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»
SLÄKTEN GEIJER 309
bar i krigiska värv, för vilka han även togs i anspråk, dels 1805
—o7 i kriget i Tyskland, dels på den länge mycket ansvarsfulla
kommendantplatsen i Hälsingborg. Att han motsvarade höga
fordringar, bevisas därav att han 1817 vid fyrtio års ålder blev
adlad med namnet von Geijer. Kort därefter bröts hans karriär
av under krigstiden ådragen ohälsa, särskilt svår dövhet. —
Emanuel af Geijerstam hade fyra söner, som hunno mogen ålder.
Ingen av dem tyckes hava varit alldeles främmande för fädernas
yrke, ehuru Anton, 1758—1820, och Claës Laurentz, 1771— 1819,
vilka började sin bana som officerare, icke voro bruksägare. Johan
Henrik, 1763—1846, innehade länge fädernebruket Alkvättern;
Carl Gustaf, 1769—1806, köpte och bebodde till sin död bruket
Frösvidal i Närke. — Inom detta släktled representeras
Lindforsgrenen av Johan Eberhards sex söner, vilka alla slutade sin levnad
som brukspatroner i Värmland. Bengt Eberhard, 1767—1827,
var disponent på familjedomänen Lindfors-Hedenskog. Per Gustaf,
1769—1836, var länge grosshandlare i Göteborg men inköpte
1812 Föskeds bruk i Nyed, som han sedan bebodde. Kristoffer
Reinhold, f. 1770, tog juridisk examen och tjänstgjorde bland
annat under krigsåren som auditör vid Närkes och Värmlands
regemente. Från år 1811 innehade han Brattfors till sin död
1836. Johan Gottschalk, 1773—1840, deltog som officer i
fälttåget i Pommern 1805—06 och i finska kriget 1808—09, blev
flera gånger sårad och fick majors avsked 1809, varefter han slog
sig till ro på sin bruksegendom Ransberg i Ransäter. Liknande
är förhållandet med den yngste av bröderna, assessor Fredrik
Wilhelm, 1784—1829, som efter några ämbetsmannaår i
Stockholm tillbragte återstoden av sin levnad på Lervik i Färnebo.
Han hade avlagt bergsexamen, varmed hovrättsexamen då var
obligatoriskt förenad.
I detta sammanhang må erinras därom att gamle Bengt
Gustaf själv och sex av hans åtta söner hade avlagt
studentexamen, och kravet på den kan nästan sägas hava ingått i
släkttraditionen. I Uppsalas och Lunds studentmatriklar finnas införda
namnen på minst åttio medlemmar av de fem successiva
släktleden. De flesta nöjde sig med denna examen, men ej så få, även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0315.html