Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmländska släkter
- 2. Släkten Fryxell av Agnes Schagerström, f. Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN FRYXELL 329
det fortfarande ej fanns tillräckligt med skolor i pastoratet,
öppnade Mathilda och Louise i prästgården en skola för fattiga barn,
och otaliga församlingsbor erhöllo där sin skolbildning. De sjuka
och fattiga visste också, att »mamsell Thilda» och »mamsell Visen»
alltid hade hjärta, hjälp och tid för dem. Denna deras
ungdomsverksamhet i faderns församling blev för dem en god skola för
deras blivande uppgifter i livet.
Då Louise Fryxell var trettio år, uppmanades hon av några
vänner att ägna sig åt diakonissverksamheten, som då var helt
ny i Sverige. Sedan hon erhållit sina föräldrars samtycke,
anmälde hon sig till inträde vid diakonissanstalten på Ersta, där
hon sedan kom att utöva en sällsynt rik verksamhet under 41 år.
Största delen av denna tid hade hon som föreståndarinna för
elevavdelningen mycket maktpåliggande uppgifter, för vilka hennes
klara omdöme, varma hjärta och fostrande förmåga dock
synnerligen kvalificerade henne. Hennes klokhet och arbetskraft togos
också i anspråk vid organisationen av arbetet i sin helhet. För
att studera diakoniens utveckling företog hon flera resor till
Tyskland och England. Sina intryck därifrån meddelade hon vid
hemkomsten de styrande vid diakonissanstalten, och det, som
befanns passa för svenska förhållanden, inarbetades nu här.
Trots den stora arbetsbörda, som vilade på henne, slappnade
ej hennes sinnes spänstighet och hennes intresse för allmänna
spörsmål. Ett utmärkande drag för henne var också hennes stora
och uthålliga hjälpsamhet. Hon formligen strålade av fröjd, då
hon kunde bereda medmänniskor en glädje.
Redan många år före hennes död började det hjärtlidande,
som den 7 april 1907 avklippte hennes livstråd. Hon lever i
älskat och vördat minne hos alla, som kommit under hennes
inflytande.
För hennes två år äldre syster Mathilda, som i hembygden
varit de sjukas rådgivare och hjälp, öppnades vid familjens
flyttning till Stockholm ett vidsträckt arbetsfält på det sociala
området. De små i samhället, i synnerhet kvinnor, som på något
sätt hade det svårt, funno i henne en varm vän. Såsom medlem
i styrelsen för K. F. U. K. nedlade hon där under många år ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0335.html