- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del III /
4

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands städer och köpingar av Axel Dahlman - Karlstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4 : AXEL DAHLMAaN ovanför den nuvarande Västra bron, blev färdig 1634. En bro över den östra grenen byggdes ungefär vid samma tid, men då denna förstördes vid en översvämning, byggdes år 1647 en ny bro. Båda dessa broar voro av trä. Stadens hamn var på den tiden vid den västra älvgrenen. Under Pärsmässan lågo där ända från Sjötullen till ovan om Västra bron skutor och båtar om varandra. Utom de ovannämnda marknaderna höllos den 19 oktober den s. k. Brittmässan och den 13 december Lucietorgdagen. Handeln var ej lika fri som i våra dagar, utan den var reglerad genom en mängd föreskrifter och förbud, som i hög grad inskränkte allmogens friheter. För att staten skulle erhålla goda inkomster genom tullar och acciser, drogs handeln till städerna. Bönderna fingo där för litet betalt för sina produkter och måste till dyraste pris köpa vad de behövde. Därför ansågo de regeringens åtgärd att anlägga städer för ett mycket olycksaligt påfund, och det kan ej förnekas, att statens för övrigt lovvärda intresse för åstadkommandet av nya städer på denna tid i mycket hög grad dikterades av dess behov av att öka statsinkomsterna och möjliggöra uppbörden av dessa. Från denna tid eller 1647 har stiftschefen varit bosatt i Karlstad till en början såsom superintendent och från 1772 med biskopsvärdighet. Landshövdingesäte blev Karlstad efter att förut tillhört Örebro län först år 1779.1 Karlstad hemsöktes år 1642 av en svår pest, som bortryckte ett stort antal människor. Under den s. k. Hannibalsfejden 1644 —1645 var stadens befolkning i stor oro i följd av fiendens infall i Värmland, likaså under Gyldenlövefejden 1675— 1679. Dock nådde fienden aldrig fram till staden. Det väckte alltid stor uppståndelse och ansågs som en märklig tilldragelse, då någon kunglig person inträffade i staden. År 1651 fick den besök av drottning Kristina. I slutet av 1600-talet inträffade det flera gånger, att staden besöktes av Karl XI, som bland annat 1691 mönstrade krigsfolket på det invid staden belägna »knektefältet». Karl XII fick anledning att vistas i staden några gånger, då han mot slutet av sitt liv förberedde infallet i Norge. 1Om den administrativa och kyrkliga indelningen i äldre tider se Del I, s. 245— 247 och s. 328.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free