32 AXEL DAHLMAN inkomster uppräknas: »Tredingen af Accisen, sedan frihetsåren äro ute», samt »Egen Stadskällare för alla slags främmande drycker». Detta tyckes vittna om att dylik näringsrörelse var tämligen utvecklad inom samhället, då det blev stad. För övrigt tyckes Kristinehamn vid sin övergång till stad ej hava varit något obetydligt samhälle. »Många stora och sköna byggningar» sägas redan då ha funnits, och handelsrörelsen synes, såsom förut framhållits, varit synnerligen livlig. Rätt mycket folk strömmade till för att slå sig ned i den nyblivna staden, och en livlig byggnadsverksamhet vidtog. I likhet med Karlstad hade staden på denna tid två borgmästare. De första av dessa voro: en justitie, Olov Persson Roman, och en borgerlig, skräddaren Bengt Jonsson. Antalet rådmän, som först voro tio, minskades från år 1651 till sex, och från år 1690 tillsattes endast en borgmästare. Den äldsta stadsplanen innefattade blott området mellan de båda älvarna ävensom ett stycke längs Varnans norra strand. Antalet tomter var stort, nämligen 200, och år 1680 ej mindre än 300. Dock voro många av dessa obebyggda. Det äldsta stadsområdet begränsades av de fyra Staketgatorna, den norra, den södra, den östra, den västra, vilka fått sina namn efter det plank, som under lanttullarnas tid omgav hela staden. I norr och söder funnos tullportar samt tullhus, vid hamnen stod ett tullhus för sjötullen. Staden var således på denna tid väl omgärdad, och vidmakthållandet av detta plank vållade mycket kostnader och bekymmer, ej minst därför att folk ofta bröt sig igenom det och på sådant sätt tog sig in i staden utan att erlägga tull. En av de nya stadsinvånarnas första omsorger blev anskaffandet av ett rådhus i stället för det tillfälliga, där rådhusrätten till en början hade sina sammanträden. Det nya rådhuset, som var av trä, fick sin plats på Södra torgets mitt och synes hava varit ett prydligt hus med torn och många fönster. Redan år 1690 var det dock så förfallet, att magistraten fick hålla sina sessioner i en förhyrd lokal ute i staden. En ny rådhusbyggnad påbörjades och färdigbyggdes ehuru långsamt, även med ett mindre bidrag från statens sida, nämligen 440 daler. Det nya rådhuset invigdes år 1705 och efterträddes i sin ordning av det nuvarande