VÄrmLands STÄDER OCH KÖPINGaR 31 skap voro oskyldiga till upploppet. En påföljd förde dock kommissionens besök med sig: den fick ögonen öppna för ställets stora förutsättningar för att kunna med framgång förvandlas till stad. Året därpå utstakades platsen för den nya staden, och omsider, den 29 okt. 1642, utfärdade den dåvarande riksregeringen stadsprivilegier för Kristinehamn. Namnet erhöll staden efter Sveriges dåvarande överhuvud, drottning Kristina. Staden har fått sitt läge vid östra kusten av Varnumsviken på en kilometers avstånd från denna. Inom staden förena sig tvenne mindre vattendrag, Varnan och Lötälven, för att sedan gemensamt utfalla i Vänern. Kristinehamns läge kan kallas fördelaktigt om också icke i alla avseenden. Fördelarna med läget hava redan förut blivit antydda, nämligen att staden är välbelägen i fråga om handelsförbindelser och kommunikationer både till lands och sjöss. Tillika är bygden, där den ligger, ganska bördig och således tillgången på livsförnödenheter för befolkningen jämförelsevis god. Däremot är läget sidlänt, något som särskilt gäller hela den gamla delen av staden, och med hänsyn därtill kan man ej säga, att belägenheten är fullt sund. Detta har åtminstone förr inverkat på befolkningens hälsotillstånd; sedan emellertid fullständig dränering kommit till stånd, har detta dock blivit betydligt bättre. Vad själva utseendet beträffar, företer Kristinehamn ej samma anslående anblick som de andra Värmlandsstäderna. Den tavla det erbjuder saknar dock ingalunda behag. Det finnes många vackra punkter; de talrika trädgårdarna bereda omväxling åt de stora massorna av hus, och i norr, öster och sydväst är staden omgiven av höjder, som åt dessa håll bilda en tilltalande infattning åt det hela. Särskilt naturskön är den 10 kilometer långa inseglingsvägen genom skärgården in till Kristinehamn. Den ena täcka villan avlöser den andra, och på den vackra Tyskön finnes en sommarrestaurang, som är mycket omtyckt av stadsinvånarna. De för Kristinchamn utfärdade privilegierna innehöllo åtskilliga för staden fördelaktiga bestämmelser, bland annat att den skulle njuta »6 års frihet, imellan marknaderna, för lilla tullen, Bakugnspenningar och Accisen av alt Öl och Bränvin, som inom dess krets tilverkas, och äfven för allt som slaktas». Bland dess