VÄRMLANDS STÄDER OCIH KÖPINGar 35 av det förra skolhuset och har kostat 280,000 kronor. Det är uppfört efter ritningar av arkitekten Bror Almquist. Gymnastikhus fick skolan 1882. Folkskolan har i Kristinehamn undergått ungefär samma utveckling som i andra städer av liknande storlek. God hjälp har skolan haft av den Nilssonska donationsfonden. Sedan 1909 utgå 25 % av denna fonds årliga avkastning till uppehållande av skolkök vid stadens folkskolor. Folkskolebyggnaderna utgöras av 2 äldre hus och 6 nyare, de sistnämnda belägna inom samma kvarter i stadsdelen Södermalm. Med avseende på byggnaderna användes det s. k. paviljongsystemet; husen äro nämligen mindre, vartdera på 5 lärosalar, varemot de hava gemensam värmecentral. Kristinehamns elementarläroverk för flickor började sin verksamhet 1876 och har efterhand utvecklats till åttaklassigt. Genom donation har skolan erhållit ett skolhus, fritt och vackert beläget invid Varnan. Stället hette förut Älvkullen. Utom dessa i med Kristinehamn jämförliga städer vanligen förekommande läroanstalter förefinnes sedan 1878 den s. k. »Kristinehamns praktiska skola», som erbjuder undervisning i en mångfald av ämnen åt både manliga och kvinnliga lärjungar. Lärjungeantalet är för närvarande över 400. I stadsdelen öster om järnvägen är för skolans räkning en större byggnad uppförd. Dessutom finnas i staden sedan 1884 en hantverksskola för blinda och sedan 1902 en teknisk aftonskola, från 1920 ombildad till lärlingsskola, varjämte Värmlands läns småskollärarinneseminarium blivit dit förlagt 1915 och erhållit såsom lokal realskolans förra annexbyggnad. Till nybyggnad för hantverksskolan för blinda har av riksdagen beviljats 610,000 kr. Såsom ovan angivits, är Kristinehamn i hög grad en handels- och sjöfartsstad. Redan anläggningen av staden skedde under den motiveringen, att här »var en tienligh ort och en god Seglation tijt ifrån alla orter i Wäneren, lågh också näär vidh Bergslagen». I privilegierna bestämdes också, att åt staden »gifues til Insegel en Båjort med sina fulla segel, gående uti brusande sjöwågen». Det var handeln med bergslagen, som förmedlades genom Kristinehamn. Staden var en förrådsplats, varifrån bergs-