- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del III /
39

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands städer och köpingar av Axel Dahlman - Kristinehamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VäÄrmLands STÄDER OCII KÖPINGakR 39 Samtidigt med folkmängdens ökning har även det bebyggda området betydligt utvidgats. Den nu gällande stadsplanen daterar sig från 1878. Emellertid är en ny stadsplan utarbetad och antagen, ehuru ännu ej stadfäst. Den innefattar omkring 5 gånger så stort område ’som den förra. Stadens hela område har även på senare tider väsentligt förstorats. Så blevo från och med år 1914 med staden inkorporerade: Sanna och Prästeruds egendomar västerut, större delen av Gustavsbergs egendom i öster samt kronohemmanet ÄÅlskärr i norr. Om stadens tillväxt under senaste årtionden vittnar även stegringen av taxeringsvärdet å fast egendom. Detta, som år 1900 belöpte sig till 6,105,700 kr., utgjorde år 1910 11,022,300 kr. och år 1920 28,481,800 kr. Om Kristinehamns stadsfullmäktige visat vidsynthet genom att i tid skapa utvidgningsmöjligheter för samhället åt olika xiktningar och tillgodose dess handel och sjöfart genom befordrande av dess kommunikationer och ordnande av dess hamnförhållanden, hava de även genom vidtagande av andra nyttiga åtgärder tillgodosett stadens bästa. Så blev vattenledning anlagd under åren 1904 —1905, och denna blev ytterligare utvidgad 1910. Vattnet erhålles från borrbrunnar å en sandås vid Sandköping nordost om staden. Brandkår och brandstation fick staden 1906. Brandstationen är inrymd i en särskild byggnad vid Lötälven. Elektricitetsverk inrättades 1907 men tillhör dock ett enskilt bolag. Den elektriska kraften erhålles från Gullspångs kraftstation. Redan tidigare hade funnits elektrisk gatubelysning och även delvis sådan belysning i hemmen från ångcentral. En viss olägenhet har varit för Kristinehamn, att stora järnvägsstationen är förlagd rätt långt från dess centrala del. Emellertid har staden alltmera börjat växa i detta förhållande genom att utbreda sig till områden, som även ligga norr och nordost om järnvägen. Där äro t. ex. mekaniska verkstaden, praktiska skolan och en mängd andra hus belägna jämte en hel ny stadsdel, »Villastaden». Från järnvägsstationen kommer man på Tullportsgatan utmed den vackra järnvägsparken in i den egentliga delen av staden, vars centrum utgöres av torget. Detta delas genom Varnan i två

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free