Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands städer och köpingar av Axel Dahlman
- Kristinehamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 AXEL DAHLMAN
Hamnen är 1919 bokförd till ett värde av kr. 2,131,190,67. Den
angjordes år 1918 av 1,090 fartyg om sammanlagt 111,436
ton. Av dessa voro 209 utklarerade till utrikes ort och 110
inklarerade från utrikes ort. År 1919 uppvisar dock på grund av
kristidsförhållandena lägre siffror, nämligen 686 fartyg om 83,172
ton, varav 139 till utrikes ort och 111 från sådan. I staden
finnas flera rederibolag, bl. a. ett mycket stort vid namn Ferm.
Stapelstadsrättigheter erhöll Kristinehamn först år 1917.
I sammanhang med handeln och sjöfarten må nämnas några
ord om stadens industri. Denna har först under senare tider
börjat skjuta fart. Det största industriella etablissementet är
Kristinehamns mekaniska verkstad, som är en filial till Karlstads
mekaniska verkstad. Kristinehamnsverkstaden är känd för sin
utmärkta tillverkning av turbiner. Bland andra fabriker må nämnas
L. A. Larssons gjuteri och mekaniska verkstad för tillverkning av
pumpar och motorer, 2 liefabriker, tillkomna under krigstiden, 3
borstfabriker, en lådfabrik m. fl. År 1917 var fabrikernas antal 25,
antalet arbetare go1 och värdet av deras tillverkning 7,721,074 kr.
Kristinehamn tyckes intill 1800-talets början, då dess
folkmängdssiffra var 700 mantalsskrivna personer, endast hava
tillväxt långsamt. En oväntad tillökning erhöll visserligen staden
år 1696, då efter Filipstads brand två år förut genom kungligt
brev bestämdes, att sagda stads invånare skulle överflytta till
Kristinehamn och där få fria tomter samt åtnjuta samma frihet i
handel och vandel som denna stads egna borgare. Den tillväxt
i invånarantal, som därigenom bereddes Kristinehamn, blev dock
endast skenbar. Det stora flertalet av Filipstadsborna föredrogo
att bo kvar i Filipstad, oaktat detta mistat sina stadsrättigheter,
och togo endast för syns skull burskap i Kristinehamn. År 1850
utgjorde folkmängden i Kristinehamn 1,949, vilken siffra i detta
fall dock blott angiver den mantalsskrivna befolkningen, år 1860
2,636, 1870 3,577, 1880 5,039, 1890 5,933, 1900 6,775. Från
1900-talets början har en stark ökning i invånarantalet givit sig
tillkänna. Så utgjorde folkmängden 1910 8,762, 1914 9,405 och
1919 11,238. De sista siffrorna angiva, att krigsåren och
kristiden ej tyckas inverkat hämmande på Kristinehamns utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0044.html