Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands städer och köpingar av Axel Dahlman
- Filipstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMLANDS STÄDER OCH KÖPINGAaR 49
fullt värdig kyrka av sten. Denna, som är Filipstads nuvarande
kyrka, förlades på ungefär samma plats, där den förra kyrkan
legat, och har således ett utmärkt vackert läge vid Daglösens
norra ände. Dess arkitekt var slottsbyggmästaren Johan Elfström.
Kyrkan invigdes år 1785. Genom sina ädla proportioner, sitt
värdiga yttre och tilltalande inre kan den anses för en av
Karlstads stifts vackraste kyrkor. I sammanhang härmed anlades den
härligt belägna Nya kyrkogården öster om kyrkan på andra sidan
sjön. Vid eldsolyckan hade även bergmästarens bostad uppbrunnit.
I dess ställe byggdes den nuvarande vackra bergmästaregården
med dess förtjusande läge invid sjön i kyrkans omedelbara närhet.
Ungefär vid samma tid tillkom en inrättning, varav Filipstad
och orterna däromkring haft mycken nytta. År 1767 beslöts å
stämma med Färnebo, Kroppa och Nyeds pastorater byggande
av ett lasarettshus i Filipstad, vartill rådman Wennersten skänkt
en vacker byggnadsplats strax öster om köpingen. Detta var
upphovet till Filipstads lasarett. Ehuru det ej omedelbart kom
till stånd, visades dock från det allmänna och även av enskilda
personer ett sådant intresse för saken, att sjukhuset på 1790-talet
kunde börja sin verksamhet. Institutionen har sedan alltmera
utvecklats, till dess den genom en under åren 1898—1900
företagen utvidgning och modernisering kommit i sitt nuvarande
tidsenliga skick.
År 1830 erhöll Filipstad en ny undervisningsanstalt, som
synnerligen lämpade sig för dess egenskap av att vara bergsstad,
nämligen den ännu fortbestående Bergsskolan. Upphovsman till
denna var den framstående bergmästaren Franz von Schéele, som
i 30 år var skolans föreståndare. Anstalten står under
överinseende av Järnkontorets fullmäktige, och undervisningen avser
utbildning av underingenjörer och verkmästare. Skolan är sedan
1870 inrymd i en byggnad av sten i två våningar vid
Norsbrogatan. Från Filipstads bergsskola hava utgått flera inom
järnhanteringen mycket framstående personer.
Då bestämmelsen om att hushållens antal ej skulle få
överskrida en viss siffra upprätthölls under hela ifrågavarande period
av Filipstads tillvaro, följde härav, att folkmängdens antal ej heller
4 — 20102. Värmland. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0055.html