Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands städer och köpingar av Axel Dahlman
- Filipstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 AXEL DAHLMAN
1890 3,209, 1900 3,533, 1910 4,421, 1919 4,563- År 1920 ut
gjorde taxeringsvärdet på fast egendom 11,209,200 kr., därav
jordbruksfastighet 1,311,600 kr.
Förr hette det om staden, att den var oregelbundet byggd
med gatorna och gränderna krokiga samt sällan skärande varandra
i räta vinklar. En del av de nytillkomna kvarteren äro dock mera
regelbundet anlagda. Över älven leda tre broar, av vilka den äldsta,
»Stadsbron» i övre staden, ursprungligen var av trä men 1785
ombyggdes till en välvd stenbro; »Norsbron» var även först av
trä men blev 1790 ombyggd av sten; längre ned vid älven
förmedlar »Nedre stadsbron» trafiken till nedre staden. Denna bro
härleder sig från 1730-talet och har även den undergått flera
ombyggnader men är fortfarande av trä. Av torgen hava förut
omnämnts Övre torget och Nedre torget. Det sistnämnda är
numera stadens egentliga centrum och plats för torghandeln. Ett
torg med egendomligt namn är Pannkakstorget, som är beläget
invid teatern och Asphyttegatan. Bland gator må nämnas
Kungsgatan och Hantverksgatan på ömse sidor om älven i övre staden
samt i nedre staden Drottninggatan och Kyrkogatan, som leda
från stora torget till kyrkan. En större, nyanlagd gata är
Viktoriagatan.
Sedan stadsfullmäktigeinstitutionen inrättats och Filipstad från
och med ingången av år 1863 i likhet med andra städer erhållit
stadsfullmäktige, började ett mera målmedvetet arbete för stadens
utveckling. En av den nya korporationens första omsorger blev
anskaffandet av ett rådhus. Ett annat samtidigt önskemål för
staden var att erhålla ett tidsenligt hotell, då den gamla källaren
Svea ej längre kunde fylla de anspråk, som ställdes på ett sådant.
Med anledning härav uppfördes 1869—1870 på en inköpt plats
vid Nedre torget det nuvarande stadshuset med flygelbyggnader
efter ritning av arkitekten C. J. Westergaard. Det är en ståtlig
byggnad i tre våningar, till större delen avsedd för hotellrörelse
men även försedd med lokaler för stadsfullmäktige och en för
högtidliga tillfällen passande festvåning. I den ena
flygelbyggnaden är polisvaktkontoret inrymt, den andra innehåller jämte
annat spritbolagets lokaler. En annan större byggnad, som till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0058.html