VÄRMLANDS STÄDER OCH KÖPINGaR 53 kommit på senare tider, är Filipstads sparbanks ståtliga hus vid Sparbanksgatan. Genom stadsfullmäktiges intresserade arbete för samhällets bästa har staden vidare försetts med epidemisjukhus 1875, vattenledning 1896 (vattnet erhålles från Abborrtjärn och Laxtjärn, två mindre sjöar norr om staden), kallbadhus 1902 och varmbadhus 1911. I närheten av kallbadhuset har en idrottsplats anordnats. Gatubelysningen i staden bestreds på 1870-talet genom gasoljelyktor. Sedan fråga om anläggande av ett gasverk uppkommit men ej blivit slutbehandlad, övergick man i stället direkt till elektrisk belysning. Ett bolag bildades för ändamålet, kraftstation anlades i älven, och själva belysningen kom till stånd 1887. Elektricitetsverket övertogs 1907 av staden. Undervisningsväsendet i Filipstad under dess köpingstid stod naturligtvis icke högt. Detta var dock olika under olika perioder, förnämligast beroende på kunskaperna och dugligheten hos den person, som förestod skolan. En framstående skolmästare tyckes denna ägt i magister Eric Matthelius, som beklädde denna befattning under åren 1756—1790. Under hans tid lästes i skolan jämte andra ämnen latin och grekiska, och lärjungeantalet kunde stundom uppgå till över 60. Med stadsrättigheternas återvinnande inträdde även en omgestaltning av skolväsendet. I stället för den gamla pedagogien inrättades 1836 en högre apologistskola, som längre fram benämndes elementarskola och sedan lägre allmänt läroverk. Läroanstalten utvidgades så småningom dels genom statsanslag och dels även på stadens bekostnad med ökat antal klasser, tills den blev femklassig. Vid genomförandet av nuvarande läroverksorganisation erhöll Filipstad från 1906 en samskola, i vilken då även dess sjuklassiga elementarläroverk för flickor uppgick. För samskolans räkning har uppförts ett ståtligt och modernt inrättat läroverkshus* vid Storbrogatan i stadens östra del. Det invigdes 1913. Det gamla läroverkshuset vid Kungsgatan, som då varit i användning sedan 1847, har numera inköpts av staten till lokaler för post, telegraf och telefon. Vid apologistskolans inrättande erhöll staden även en folk- 1 Se Del II, sid. 148.