Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands städer och köpingar av Axel Dahlman
- Arvika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMLANDS STÄDER OCH KÖPINGaR 59
omgestaltningar inom kommunikationsväsendet, som inträffade under
det nittonde århundradet. Ångbåtar och järnvägar gjorde sitt
intåg i landet och förmedlade person- och godstrafiken på ett förut
ej anat sätt. Särskilt erhöll Arvika härigenom utmärkta
kommunikationer både till lands och sjöss. Den 1 oktober 1867
öppnades av nordvästra stambanan bandelen Arvika — Charlottenberg
och den 19 juni 1871 bandelen Arvika—Karlstad; redan 1865 hade
bandelen Charlottenberg—norska gränsen öppnats. Arvika kom
därigenom i förbindelse å ena sidan med Sveriges övriga
statsbanenät, å andra sidan med Norge. Redan tidigare hade köpingen på
Glafsfjorden och genom Säffle kanal fått sjöförbindelse med Vänern
och Göteborg. Dessa trafikleder åt tre olika håll hava varit och äroav
mycket stor betydelse för Arvika i dess egenskap av ett alltmer
tillväxande fabrikssamhälle. I våra dagar gå på Arvika till och med 250
tons fartyg, som kunna trafikera Nordsjön och Östersjön och föra
dess industriprodukter direkt långt bort till främmande länder. En ny
järnväg är under byggnad mellan Arvika och stationen Mellerud vid
Bergslagsbanan, och andra nya järnvägsföretag, som beröra Arvika,
hava varit påtänkta, fastän de ännu ej kommit till förverkligande.
I kommunalt avseende hade Arvika länge varit förenat med
Arvika landsförsamling och blev avskilt från denna först på
1840-talet. Med 1883 års början fick det kommunalfullmäktige, och
denna representation har visat sig både intresserad och
handlingskraftig ifråga om ledningen av samhällets angelägenheter. De för
bebyggande avsedda områdena utlades i reguljära kvarter och
gator. Köpingen blev genom 12 à 13 gator i öster och väster
och ett lika stort antal i söder och norr indelad i omkring 100
rätvinkliga kvarter. De ledande männen såväl under Arvikas
köpingstid som sedermera, sedan det blivit stad, hava väl förstått
att i tid beräkna samhällets behov av utvidgning åt olika
riktningar och därför dels genom inköp av mark och dels genom
andra åtgärder betydligt förstorat dess område. Så har i öster
säteriet Vik blivit inköpt och inkorporerat och är avsett att i mån
av behov planläggas för bebyggande. I väster skall förstaden
Haga jämte egendomen Agneteberg med angränsande områden
enligt K. Maj:ts beslut införlivas med Arvika från den 1 jan. 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0065.html