- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del III /
58

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands städer och köpingar av Axel Dahlman - Arvika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58 AXEL DAHLMAN köping och även fritagits från ett namn, som ej passade för annat än en stad. Under den första tiden efter sin grundläggning förde köpingen, såsom nyss antytts, en tämligen tynande tillvaro. Invånarantalet ökades endast mycket långsamt. Det utgjorde 1815 125 och 1825 345. De hus, som uppfördes, voro av simplaste slag, trähus med tak av näver och jord. Livsmedelstillgången var knapp. Lantbefolkningen, som själv petitionerat om anläggandet av en handelsplats i trakten, visade sig kallsinnig och ovänlig mot det nya samhällets invånare. Kommunikationerna voro usla, post kom blott en gång i veckan och måste då avhämtas en kilometer från köpingen. Ordningsförhållandena synas ej heller hava varit de bästa. Sockenstämman i Arvika landsförsamling fann sig 1819 föranlåten att stadga straff för sådana; som gingo »med ’Ljusa stjernan’ under julen och därigenom åstadkommo fylleri och oordningar högtidsnätterna i Oscars-stad». Emellertid inträdde efter ett par årtionden en förändring i köpingens förhållanden, och den började märkbart gå framåt. Härom yttrar P. Björkman i sin »Beskrifning öfver Wermland», som utkom 1842: »Arvika köping, som håller i vidd 46 tunnland jord, är anlagd ovanligt reguliert och efter en plan, som röjer grundläggarens goda förhoppning om dess starka tillväxt ... Köpingen har redan så mycket förkofrat sig i byggnader, folkmängd och handel, att den kan jemföras med flera af Sveriges mindre städer: en följd deraf, att inga skrå eller korporationer derstädes få äga rum, utan dess invånare genom näringsfriheten äro fredade från alla de taxor, stadsutskylder och korporationsafgifter, med hvilka andra städers borgare årligen betungas. År 1827 voro 64 tomter bebyggda: dessa hade 1841 blifvit förökade till 96.» Näringarna på denna tid bestodo i handel och hantverkerier. Någon egentlig fabriksverksamhet tyckes ännu ej hava börjat, om man frånräknar Paul Olséns tobaksfabrik, som anlades i början av 1840-talet. Folkmängden ökades och utgjorde 1840 549, 1850 723 och 1860 822. . Ett nytt skede började för Arvika i sammanhang med de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free