Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands städer och köpingar av Axel Dahlman
- Arvika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 AXEL DAHLMAN
köping och även fritagits från ett namn, som ej passade för annat
än en stad.
Under den första tiden efter sin grundläggning förde
köpingen, såsom nyss antytts, en tämligen tynande tillvaro.
Invånarantalet ökades endast mycket långsamt. Det utgjorde 1815 125
och 1825 345. De hus, som uppfördes, voro av simplaste slag,
trähus med tak av näver och jord. Livsmedelstillgången var
knapp. Lantbefolkningen, som själv petitionerat om anläggandet
av en handelsplats i trakten, visade sig kallsinnig och ovänlig mot
det nya samhällets invånare. Kommunikationerna voro usla, post
kom blott en gång i veckan och måste då avhämtas en kilometer
från köpingen. Ordningsförhållandena synas ej heller hava varit de
bästa. Sockenstämman i Arvika landsförsamling fann sig 1819
föranlåten att stadga straff för sådana; som gingo »med ’Ljusa
stjernan’ under julen och därigenom åstadkommo fylleri och
oordningar högtidsnätterna i Oscars-stad».
Emellertid inträdde efter ett par årtionden en förändring i
köpingens förhållanden, och den började märkbart gå framåt.
Härom yttrar P. Björkman i sin »Beskrifning öfver Wermland»,
som utkom 1842:
»Arvika köping, som håller i vidd 46 tunnland jord, är
anlagd ovanligt reguliert och efter en plan, som röjer
grundläggarens goda förhoppning om dess starka tillväxt ... Köpingen har
redan så mycket förkofrat sig i byggnader, folkmängd och
handel, att den kan jemföras med flera af Sveriges mindre städer:
en följd deraf, att inga skrå eller korporationer derstädes få äga
rum, utan dess invånare genom näringsfriheten äro fredade från
alla de taxor, stadsutskylder och korporationsafgifter, med hvilka
andra städers borgare årligen betungas. År 1827 voro 64
tomter bebyggda: dessa hade 1841 blifvit förökade till 96.»
Näringarna på denna tid bestodo i handel och hantverkerier.
Någon egentlig fabriksverksamhet tyckes ännu ej hava börjat, om
man frånräknar Paul Olséns tobaksfabrik, som anlades i början
av 1840-talet. Folkmängden ökades och utgjorde 1840 549, 1850
723 och 1860 822. .
Ett nytt skede började för Arvika i sammanhang med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0064.html