- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del III /
82

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruks- och Herrgårdsliv i Värmland av Reinh. Geijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82 REINH. GEIJER Ett utmärkande och sympatiskt drag hos den gamla tiden var dock, att förnöjsamheten med den egna lotten, även då den var ringa och besvärlig, var mera allmän än nu, knot och missnöje mera sällsynta, och då de understundom förekommo, visade de sig ej i så krassa och motbjudande former som i våra dagar. Respekten för husbönder och förmän var förr vida starkare än nu. Ser man på brukslivet, sådant det tedde sig för femtio, sextio eller sjuttio år tillbaka eller i medlet av förra århundradet, finner man vilka enkla former då rådde. För att belysa detta och andra förhållanden vill jag som ett exempel taga ett större värmländskt järnbruk, från vilket jag har rika personliga minnen. Bruket omfattade stångjärns- och smältsmedja, ett mindre valsverk och knipphammare, sysselsättande omkring tvåhundra arbetare. Dessa bodde i på bruket i närheten av verkstäderna uppförda bostäder. I regel bestods endast ett rum för varje familj, vilket ofta gjorde livet för arbetarna ganska besvärligt, i synnerhet om familjen var talrik, vilket ofta var händelsen. Husfäderna hade då under sin fritid svårt att få behövlig ro och vila, men de vande sig snart vid det omgivande bullret, och någon klagan förspordes ganska sällan. Arbetet i verkstäderna bedrevs i s. k. skift om åtta timmar med ombyte klockan åtta på kvällen, fyra på morgonen och tolv på middagen. Om lördagarna slutade allt arbete klockan sex på e. m. Arbetstiden var dock så indelad, att de, som hade nattskiften ena veckan, hade dagskiften den andra. Denna skiftgång har bibehållit sig till senaste tid, men torde genom den lagstadgade åttatimmarsdagen komma att genomgå stora och betydande förändringar. Man kan tycka, att denna långa arbetstid skulle vara väl så sträng, lämna arbetaren ringa tillfälle till vila och vederkvickelse och verka uppslitande. Emellertid synes detta dock ej varit händelsen, utan smederna voro i allmänhet vid god hälsa och uppnådde ej sällan en rätt hög ålder. Detta synes så mycket mera anmärkningsvärt, som det hastiga ombytet från den starka värmen vid härd och ugn till den kalla vinternatten vid färd till hem och vila borde hava ådragit arbetarna sjukdom och ohälsa. Men det var gott gry i den gamle smeden på 1860-talet. Enstaka lunginflamma-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free