Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bruks- och Herrgårdsliv i Värmland av Reinh. Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 REINH. GEIJER
Ett utmärkande och sympatiskt drag hos den gamla tiden var
dock, att förnöjsamheten med den egna lotten, även då den var
ringa och besvärlig, var mera allmän än nu, knot och missnöje
mera sällsynta, och då de understundom förekommo, visade de
sig ej i så krassa och motbjudande former som i våra dagar.
Respekten för husbönder och förmän var förr vida starkare än nu.
Ser man på brukslivet, sådant det tedde sig för femtio, sextio
eller sjuttio år tillbaka eller i medlet av förra århundradet, finner
man vilka enkla former då rådde.
För att belysa detta och andra förhållanden vill jag som ett
exempel taga ett större värmländskt järnbruk, från vilket jag har
rika personliga minnen. Bruket omfattade stångjärns- och
smältsmedja, ett mindre valsverk och knipphammare, sysselsättande
omkring tvåhundra arbetare. Dessa bodde i på bruket i närheten
av verkstäderna uppförda bostäder. I regel bestods endast ett
rum för varje familj, vilket ofta gjorde livet för arbetarna ganska
besvärligt, i synnerhet om familjen var talrik, vilket ofta var
händelsen. Husfäderna hade då under sin fritid svårt att få behövlig
ro och vila, men de vande sig snart vid det omgivande bullret,
och någon klagan förspordes ganska sällan. Arbetet i verkstäderna
bedrevs i s. k. skift om åtta timmar med ombyte klockan åtta
på kvällen, fyra på morgonen och tolv på middagen. Om
lördagarna slutade allt arbete klockan sex på e. m. Arbetstiden
var dock så indelad, att de, som hade nattskiften ena veckan, hade
dagskiften den andra. Denna skiftgång har bibehållit sig till
senaste tid, men torde genom den lagstadgade åttatimmarsdagen
komma att genomgå stora och betydande förändringar. Man kan
tycka, att denna långa arbetstid skulle vara väl så sträng, lämna
arbetaren ringa tillfälle till vila och vederkvickelse och verka
uppslitande. Emellertid synes detta dock ej varit händelsen, utan
smederna voro i allmänhet vid god hälsa och uppnådde ej sällan
en rätt hög ålder. Detta synes så mycket mera
anmärkningsvärt, som det hastiga ombytet från den starka värmen vid härd
och ugn till den kalla vinternatten vid färd till hem och vila borde
hava ådragit arbetarna sjukdom och ohälsa. Men det var gott
gry i den gamle smeden på 1860-talet. Enstaka lunginflamma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0088.html