Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bruks- och Herrgårdsliv i Värmland av Reinh. Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 REINH. GEIJER
han undanträngts av bondeklassen och bolagen, tillföljd varav de
gamla herrgårdarna nu bebos av bönder, disponenter och
förvaltare, vilka i allmänhet ej kunna hava samma pietet för
egendomens bevarande i sitt gamla skick och förkovran, ehuru villigt
må erkännas, att vackra undantag nog kunna anföras. Orsaken
till detta i kulturellt hänseende mindre lyckliga förhållande
berodde dels på att herremännen, i den mån de ekonomiska
förhållandena förändrades, ej kunde hålla sig fast vid den ofta
fäderneärvda torvan och dels på den sammanslutningssträvan, som under
de senare decennierna blivit en så mäktig faktor i utvecklingen.
Vi sade, att de förändrade förhållandena ej voro till lycka i
kulturellt hänseende, och bedja den värde läsaren, som möjligen.
minnes flydda tider, besöka den på ändan av Värmlandsnäs
belägna, på sin tid storartade egendomen Rosenborg och göra sina
jämförelser. På 1850-talet var det en väl hållen egendom med
härlig trädgård, utmärkta plommon-, päron- och astrakanträd,
kastanjer, blomsterträdgård och allt, som kan försköna tillvaron,
och nu en kalhuggen trädgård, ej ett fruktträd, ej en
blomsterrabatt. Även utan att hava personliga minnen från sagda egendom
måste dock en var känna en viss beklämning vid jämförelsen och
djupt beklaga, att decenniers arbeten så spolierats. Detta är ett
enstaka exempel, men många dylika kunna, tyvärr, anföras, och
då kulturen så härjats utom hemmets väggar, kan man nog
befara, att liknande ägt rum inom detsamma.
Byggnadsstilen var i allmänhet den s. k. herrgårdsstilen,
enkel och utan några särskilda prydnader; den numera
understundom förekommande villastilen var då okänd. I regel
förekommo utom själva huvudbyggnaden en eller tvenne flyglar. På
flera ställen var boningshuset omgivet av ett större eller mindre
antal smärre byggnader, avsedda för olika ändamål, och bifogade
teckning lämnar en typisk bild av en dylik herrgård (fig. 16).
Manbyggnaden var vanligen i två våningar av timmer under skiffer-
eller tegeltak. Stenhus förekommo ytterst sällan, såsom vid
Hammar i Väse och Värmlands Säby i Visnum.
Låtom oss nu se till, huru en herreman i Värmland i förra
århundradet fyllde sitt dagliga liv, och betrakta hans hemliv. Var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0100.html