94 REINH. GEIJER han undanträngts av bondeklassen och bolagen, tillföljd varav de gamla herrgårdarna nu bebos av bönder, disponenter och förvaltare, vilka i allmänhet ej kunna hava samma pietet för egendomens bevarande i sitt gamla skick och förkovran, ehuru villigt må erkännas, att vackra undantag nog kunna anföras. Orsaken till detta i kulturellt hänseende mindre lyckliga förhållande berodde dels på att herremännen, i den mån de ekonomiska förhållandena förändrades, ej kunde hålla sig fast vid den ofta fäderneärvda torvan och dels på den sammanslutningssträvan, som under de senare decennierna blivit en så mäktig faktor i utvecklingen. Vi sade, att de förändrade förhållandena ej voro till lycka i kulturellt hänseende, och bedja den värde läsaren, som möjligen. minnes flydda tider, besöka den på ändan av Värmlandsnäs belägna, på sin tid storartade egendomen Rosenborg och göra sina jämförelser. På 1850-talet var det en väl hållen egendom med härlig trädgård, utmärkta plommon-, päron- och astrakanträd, kastanjer, blomsterträdgård och allt, som kan försköna tillvaron, och nu en kalhuggen trädgård, ej ett fruktträd, ej en blomsterrabatt. Även utan att hava personliga minnen från sagda egendom måste dock en var känna en viss beklämning vid jämförelsen och djupt beklaga, att decenniers arbeten så spolierats. Detta är ett enstaka exempel, men många dylika kunna, tyvärr, anföras, och då kulturen så härjats utom hemmets väggar, kan man nog befara, att liknande ägt rum inom detsamma. Byggnadsstilen var i allmänhet den s. k. herrgårdsstilen, enkel och utan några särskilda prydnader; den numera understundom förekommande villastilen var då okänd. I regel förekommo utom själva huvudbyggnaden en eller tvenne flyglar. På flera ställen var boningshuset omgivet av ett större eller mindre antal smärre byggnader, avsedda för olika ändamål, och bifogade teckning lämnar en typisk bild av en dylik herrgård (fig. 16). Manbyggnaden var vanligen i två våningar av timmer under skiffer- eller tegeltak. Stenhus förekommo ytterst sällan, såsom vid Hammar i Väse och Värmlands Säby i Visnum. Låtom oss nu se till, huru en herreman i Värmland i förra århundradet fyllde sitt dagliga liv, och betrakta hans hemliv. Var