Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ur värmländskt prästgårdsliv från 1800-talets senare hälft. Minnen och bilder av Gustaf Lizell
- 3. Prästgårdsliv i vardagslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 GUSTAF LIZELL
förtroendemän med sig, och sammanträden av kyrkoråd, skolråd
och löpande kommittéer förekommo ofta uppe på prostens rum,
varefter inbjudan till kaffe eller middag följde som en oftast
naturlig sak.
Och såsom reliefbakgrund till prästgårdslivet hör också en
erinran om de många tillfällen, då från prästgården färden bar ut
i församlingen till ämbetsförrättningar där. Långa tider kunde
detta äga rum dag efter dag, stundom till förrättningar av mera
ämbetsmannamässig karaktär, mantalsskrivningar, skolbesök,
sammanträden, stundom till de mera personliga, sjukbesök, husförhör,
besök i fattiga och prövade hem. När jag tänker på, huru ofta
sådana färder förekommo, framstår egentligen som själva
huvudintrycket, huru många band det ändock är, som kunna binda
en intresserad präst och själasörjare vid hans församling och vilka
möjligheter han kan ha till inflytande där, mer ju mer han möter
sin församling ej som herre utan som rådgivare och — människa.
Kanske må, när vi tänka på prästgårdens liv under åren, ett
särskilt ord också sägas om söndagarna där. De hade, såsom
naturligt, där sin egen prägel med mera stillhet över sig än i andra
hem, mera medveten strävan att iakttaga vad kristlig sed bjuder,
t. ex. beträffande kyrkobesök. När ej direkt tvingande skäl
förefunnos, fick ingen utebliva från kyrkan, och på söndagsaftnarna
borde en viss hämsko läggas på t. ex. allt för uppsluppen glädje,
som kunde tänkas ge annan ungdom ett dåligt föredöme. I detta
liksom åtskilliga avseenden beträffande söndagens observans synes
mig en bestämd skillnad kunna iakttagas beträffande en äldre
period med ett mindre puritanskt betraktelsesätt och en senare
av större stränghet. Gränsen går ungefär vid den tid, då
1800-talets väckelserörelser nådde församlingen. Då ställdes andra
krav än förr på prästen och hans hem, och hellre än att väcka
anstöt och så försvåra det prästerliga arbetet iakttogs observans
även i sådant, där ej ens en kanske samtidigt skärpt åskådning
det krävde. Seden att på söndagen inbjuda gäster till middag
undveks om möjligt, särskilt för att tjänarna skulle få känna
vilodag, ännu strängare än förr avböjdes under söndagsaftnarna alla
bjudningar, utfärder o. d. Och endast sådana besök, som direkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0124.html