Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Om den värmländska allmogens liv i helg och söcken under gångna tider. Av Arvid Runestam och Sixten Samuelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 ARVID RUNESTAM OCH SIXTEN SAMUELSSON
som mera sällan kommo till användning, såsom tenntallrikar, som
egentligen icke voro i dagligt bruk, därunder stora tennfat,
kopparbunkar, stenfat, stentallrikar, träkärl o. s. v. På golvet under
den egentliga kärlhyllan förvarades stora bryggrytan och andra
grytor och på en bredare hylla ovanför denna, »kärlbänken»,
övriga kokkärl och pannor. I samband med kärlhyllan är att nämna
»kärlhäcken», ett såsom mycket praktiskt prisat ställ för kärl vid
diskning. Den var omkring 1 fot bred, 2 fot hög och 4 fot lång
och var försedd med på längden gående spjälor med täta
fördjupningar uti, i vilka tallrikar och andra kärl ställdes på kant i
två rader eller två »våningar».
Husgerådet var av enklaste slag, till stor del av trä. Av
trä voro sålunda först och främst den massa laggade kärl, i vilka ’
man förvarade vatten, dricka, brännvin och mjölk: »vassån»,
i vilken man bar in vattnet till »vasstönna»; »drecktönna» med
en liten fyrkantig öppning, ett sprund, upptill och vid sidan
nedtill ett tapphål, försett med en stor tapp, som gick ett stycke
utanför hålet och i sin tur var försett med ett hål för den så
kallade »svecka», d. v. s. den »tapp», som togs ur, då dryckesbägaren
skulle fyllas, varvid alltså den egentliga tappen tjänstgjorde som
en sorts kran; vidare den några kannor rymmande
»brännvinsknaggen»; bryggtinan, i vilken man skulle lägga maltet vid
brygden, liksom dricktunnan försedd med tapp och »svecka»; kollor
och byttor av alla slag, dels de kollor eller stävor, som användes
vid mjölkningen och som voro försedda med »öre» (en av
stavarna var längre än de övriga och tjänade till handtag), dels de
större, med lock försedda byttorna, i vilka mjölken hälldes och
som voro av olika storlek allt efter kreaturens mängd, rymmande
3—6 kannor. För att frakta mjölken till staden använde man
ännu större byttor, som i stället för helt lock hade ett sprund,
det vill säga ett hål så stort som ett litet tefat, vanligen beläget
åt ena sidan av byttans översida, och ett lock över detta, som
passade jämnt in i det runda hålet och före avresan fastkittades
med för ändamålet tillverkad deg. Till förvaring av smör
begagnades likaledes träbyttor, större eller mindre.
Det som emellertid alldeles särskilt utmärkte den »gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0158.html