- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del III /
239

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finnarna i Värmland intill 1600-talets slut av Erik Falk - Inflyttningen till Värmland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FINNARNA I VÄrRMLAND INTILL 1600-TaALETS SLUT 239 där levat flera år, utan att någon haft reda på dem. Detta är ej tänkbart, då skogsbygderna, som nämnt, visst icke voro utan ekonomisk betydelse för de bofasta; kommo finnar därin, som började svedja, jaga och fiska, så blev det nog snart bekant för de kringboende. Jag tror, att man ganska tryggt kan sätta början av invandringen till den tid, då man finner de första anteckningarna om finska nybyggen. I norra Älvdalen ser man detta tydligt. Först kommo nybyggare, sedan följde de s. k. strykfinnarna. Det är i varje fall tydligt, att inflyttningen till Värmland på det hela varit senare än till de övriga delarna av hertigdömet och senare, än hittills i allmänhet varit antaget. De allra flesta av de nämnda 458 nybyggena ha säkerligen upptagits av svenskar. Överhuvud har den finska invandringen till Värmland ej varit av någon större omfattning under Karl IX:s tid, om man frånser sydöstra delen av landskapet. Av de till Sverige invandrade finnarna bosatte sig helt naturligt många i trakter, som lågo närmare än Värmland, såsom Södermanland, och särskilt är antalet nybyggare stort i Bergslagen. Där voro finnarna åtminstone i början välkomna, ty man önskade använda dem som arbetare vid gruvor och hyttor, och om de upptogo nybyggen, kunde man ålägga dem kolning och körslor av kol och malm. Som Bergslagen i Västmanland och Närke har sin fortsättning i östra Värmland, stöter man här vid gränsen på de första värmländska finnarna. I fogderäkenskaperna för år 1583 äro under Varnums skogsbygd upptagna »Fina på bodarna» 6 st. vid sjön Möckeln (Mycklesbodar) på gränsen mot Närke; det äldsta bland torpen angives vara upptaget 1579. Under följande år ökas antalet nybyggare i denna trakt. I jordeböckerna angives ej, om de alla voro finnar, men det torde vara troligt, att många voro det. I 1584 års fogderäkenskaper anföres, att hertig Karl skänkt ett får till en finne vid namn Matts, som bodde på Mycklesbodar. Här uppstod sålunda en verklig finnbygd. Nybyggarna blevo till sist så många, att de kunde begära, att en präst ibland skulle komma och predika för dem. Denna finnbygd uppgick sedan i Karlskoga Bergslag. Redan på 1580-talet uppträda även finnar i socknarna utmed

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free