- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del III /
238

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finnarna i Värmland intill 1600-talets slut av Erik Falk - Inflyttningen till Värmland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238 ERIK Falk återgiva de egendomliga finska namnen. Det är först längre fram under 1600-talet, som finska namn möta något allmännare. — I domböckerna angivas oftare, ehuru visst ej regelbundet, den finska nationaliteten, och i dem kan man ganska väl följa inflyttningen, ty man kan taga för givet, att om finnar funnos i en trakt, de snart av någon anledning skulle komma att stämmas inför tinget. Men olyckligtvis finnas ej några fullständiga domböcker för de år, då invandringen började. Visserligen finnas sådana för åren 1603 —o5, men de äro för kortfattade för att giva någon bestämd ledning, och det samma gäller en dombok från skilda härad av 1610 och en annan 1622—24. Den fullständiga serien av domböcker börjar för Älvdals, Fryksdals och Jösse härad med år 1629, för Gillbergs visserligen 1618, men för Nordmarks först 1669, för Färnebo 1638. Invandringen var i de flesta härad då redan i full gång, och man kan därför ej draga några bestämda slutsatser om när finnarna börjat att flytta in. Ett undantag utgör Älvdalen, där inflyttningen skedde sist, och det är även från detta härad, som man har de fullständigaste och säkraste uppgifterna om finnarnas invandring. Till vissa slutsatser kan man likväl komma genom de spridda uppgifter om finnar, som förekomma i de äldsta domböckerna och i en eller annan äldre handling; dessutom kan man, om en gård senare varit bebodd av finnar, med en viss sannolikhet antaga, att den även varit grundlagd av dem, och i somliga fall antyder själva gårdarnas läge bebyggelse genom finnar. Då i jordeböckerna anteckningar förekomma om när dessa nybyggen blivit upptagna, kan man därav draga slutsatser om finnarnas inflyttning, vilka visserligen ej äro absolut säkra men dock torde komma det verkliga förhållandet ganska nära. Det finnes ej någon anledning att antaga, att finnar kommit nämnvärt tidigare, än man finner de första upptagna nybyggena i jordeböckerna. Inflyttningen stod under ledning av hertigdömets styrelse, och syftet var just upptagandet av nybyggen. Jämte nybyggarna invandrade visserligen en hel del löst folk, som aldrig kommer till synes i jordeböckerna, men desto mer i domböckerna. Man får se påståendet, att finnar kommit till skogsbygderna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free