Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Finnarna i Värmland intill 1600-talets slut av Erik Falk
- Inflyttningen till Värmland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 ERIK Falk
återgiva de egendomliga finska namnen. Det är först längre fram
under 1600-talet, som finska namn möta något allmännare. — I
domböckerna angivas oftare, ehuru visst ej regelbundet, den finska
nationaliteten, och i dem kan man ganska väl följa inflyttningen,
ty man kan taga för givet, att om finnar funnos i en trakt, de
snart av någon anledning skulle komma att stämmas inför tinget.
Men olyckligtvis finnas ej några fullständiga domböcker för de år,
då invandringen började. Visserligen finnas sådana för åren 1603
—o5, men de äro för kortfattade för att giva någon bestämd
ledning, och det samma gäller en dombok från skilda härad av 1610
och en annan 1622—24. Den fullständiga serien av domböcker
börjar för Älvdals, Fryksdals och Jösse härad med år 1629, för
Gillbergs visserligen 1618, men för Nordmarks först 1669, för
Färnebo 1638. Invandringen var i de flesta härad då redan i
full gång, och man kan därför ej draga några bestämda slutsatser
om när finnarna börjat att flytta in. Ett undantag utgör
Älvdalen, där inflyttningen skedde sist, och det är även från detta
härad, som man har de fullständigaste och säkraste uppgifterna
om finnarnas invandring.
Till vissa slutsatser kan man likväl komma genom de spridda
uppgifter om finnar, som förekomma i de äldsta domböckerna
och i en eller annan äldre handling; dessutom kan man, om en
gård senare varit bebodd av finnar, med en viss sannolikhet
antaga, att den även varit grundlagd av dem, och i somliga fall
antyder själva gårdarnas läge bebyggelse genom finnar. Då i
jordeböckerna anteckningar förekomma om när dessa nybyggen
blivit upptagna, kan man därav draga slutsatser om finnarnas
inflyttning, vilka visserligen ej äro absolut säkra men dock torde
komma det verkliga förhållandet ganska nära.
Det finnes ej någon anledning att antaga, att finnar kommit
nämnvärt tidigare, än man finner de första upptagna nybyggena
i jordeböckerna. Inflyttningen stod under ledning av hertigdömets
styrelse, och syftet var just upptagandet av nybyggen. Jämte
nybyggarna invandrade visserligen en hel del löst folk, som aldrig
kommer till synes i jordeböckerna, men desto mer i domböckerna.
Man får se påståendet, att finnar kommit till skogsbygderna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0244.html