FINNARNa I VÄRMLAND INTILL 1600-TALETS SLUT 241 talet och 1600-talets båda första årtionden. Omkring 1620 synes bebyggelsen i Bergslagen hava nått en betydande omfattning. Man återfinner då i jordeböckerna ett stort antal torp under hyttorna; många av dessa äro otvivelaktigt bebodda av finnar, men det är ej alltid möjligt att avgöra vilka. Dessa finnar skulle kola och utföra körslor åt bruken. Andra togo upp torp och svedjade i skogen. Så bebyggdes stora delar av Färnebo socken, till vilken ännu Gåsborn och Rämen hörde. Omkring 1620 fanns med säkerhet den beryktade Lång-Kristoffer i Sundsjön på gränsen mellan Färnebo och Råda, och det är troligt, att han då redan bott där någon tid. Finnbygden sträckte sig sålunda här ända in i de södra och östra delarna av Råda, som sedermera bildade Sunnemo och Gustaf Adolfs socknar. I östra Ekshärad fanns en Per finne vid Nain redan under 1620-talet, och i denna trakt blev det småningom en samling av finntorp. Här avbröts emellertid för en tid finnarnas inflyttning, och det dröjde ännu länge, innan de började slå sig ned i övre Älvdalen. I västra Värmland var invandringen betydligt senare. Jag har ej funnit någon säker uppgift om invandring av finnar i större antal väster om Klarälven under 1500-talet. I jordeboken för 1585 finnes antecknat, att 1584 i Glava upptagits ett torp av finne (intet namn angives). Men under de första årtiondena av 1600-talet synes en eller annan finne ha letat sig till västra Värmland. Deras antal kan likväl ej hava varit stort. Ett bevis för att åtminstone i sydvästra Värmland ej finnar funnos i större antal har man i en i Uppsala landsarkiv förvarad skrivelse. År 1637 besvarar Peder Olofsson, vilken arrenderade skatten i Näs, Gillbergs, Grums och Nordmarks härader, en förfrågan från landshövdingeämbetet i Örebro, om inom hans arrende funnos några finnar. Han upplyser då, att för mer än 30 år sedan finnen Per i Halvardsnäs upptagit torp i Glava; men eljest funnes ej några finnar utom ett par, som för två eller tre år sedan upptagit torp på Stömnes ägor. Halvardsnäs angives i jordeboken såsom upptaget 1617, men det är ju möjligt, att Per förut bott på annat ställe i Glava och att han är samme finne, som omtalas 1584, eller en son till honom. Värdefull är i alla händel- 16 — 201402. Värmland. III.