Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Finnarna i Värmland intill 1600-talets slut av Erik Falk
- Inflyttningen till Värmland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 ERIK FaALK
ser Peder Olofssons uppgift, att eljest inga finnar funnos. Kort
efter 1637 har emellertid invandring av finnar i något större antal
skett även till denna bygd. Märkligt nog var invandringen här
senare än i den norrut belägna Fryksdalen.
I 1610 års dombok omtalas i Fryksdalen en finne Per i
Lindås. Denna notis står ensam, och intet finnes, som talar för
att redan vid denna tid ett större antal finnar skulle funnits i
Fryksdalen. Nybyggarverksamheten var visserligen där kraftig,
och jordeböckerna angiva under tiden 1580—1620 många torp
»upptagna av skog och mark». Men dessa äro ej sådana, som
i senare tid bebotts av finnar. Från omkring 1620 blir
förhållandet ett annat. Då är antalet upptagna hemman åter ganska
betydande, och flera av dem äro otvivelaktigt finnhemman. Vid
denna tid äro även finntorp upptagna i Bogen. Det synes mig
klart, att den egentliga invandringen av finnar till västra
Värmland började omkring 1620. Ungefär samtidigt började även
invandringen till Jösse härad, där man snart i jordeböckerna finner
nybyggen, som sedan otvivelaktigt innehafts av finnar. När
domböckerna börja, äro finnarna redan tillstädes inom dessa härad
i ganska stort antal, men intet finnes, som vittnar om att de
länge bott här. Samtidigt skedde även en invandring till de
norska områden, som lågo närmast gränsen. Sedan fortsätter
bebyggelsen i dessa trakter under ett par årtionden. Att
inflyttningen varit kraftig under 1620 och 30-talen, därom vittna även
de åtgärder, som man just då ansåg nödvändigt att vidtaga mot
de invandrade finnarna.
Egendomligt är, att det dröjde så länge, innan övre
Älvdalen fick del av den finska invandringen. Ännu vid mitten av
1640-talet finnas ej där spår av några finnar norr om södra
Ekshärad, där Nain som nämnt redan var upptaget. Möjligt är väl,
att någon enstaka finne på jaktfärder redan tidigare strukit igenom
landet; bofasta finnar funnos där ej. Men under senare hälften
av 1640-talet börjar inflyttningen och fortgår sedan raskt under
1650- och 60-talen. År 1646 kan sättas såsom begynnelseåret.
Orsaken till att invandringen just nu blivit kraftig, synes mig vara
de åtgärder, som av regeringen vidtogos mot finnarna i södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0248.html