- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del III /
242

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finnarna i Värmland intill 1600-talets slut av Erik Falk - Inflyttningen till Värmland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242 ERIK FaALK ser Peder Olofssons uppgift, att eljest inga finnar funnos. Kort efter 1637 har emellertid invandring av finnar i något större antal skett även till denna bygd. Märkligt nog var invandringen här senare än i den norrut belägna Fryksdalen. I 1610 års dombok omtalas i Fryksdalen en finne Per i Lindås. Denna notis står ensam, och intet finnes, som talar för att redan vid denna tid ett större antal finnar skulle funnits i Fryksdalen. Nybyggarverksamheten var visserligen där kraftig, och jordeböckerna angiva under tiden 1580—1620 många torp »upptagna av skog och mark». Men dessa äro ej sådana, som i senare tid bebotts av finnar. Från omkring 1620 blir förhållandet ett annat. Då är antalet upptagna hemman åter ganska betydande, och flera av dem äro otvivelaktigt finnhemman. Vid denna tid äro även finntorp upptagna i Bogen. Det synes mig klart, att den egentliga invandringen av finnar till västra Värmland började omkring 1620. Ungefär samtidigt började även invandringen till Jösse härad, där man snart i jordeböckerna finner nybyggen, som sedan otvivelaktigt innehafts av finnar. När domböckerna börja, äro finnarna redan tillstädes inom dessa härad i ganska stort antal, men intet finnes, som vittnar om att de länge bott här. Samtidigt skedde även en invandring till de norska områden, som lågo närmast gränsen. Sedan fortsätter bebyggelsen i dessa trakter under ett par årtionden. Att inflyttningen varit kraftig under 1620 och 30-talen, därom vittna även de åtgärder, som man just då ansåg nödvändigt att vidtaga mot de invandrade finnarna. Egendomligt är, att det dröjde så länge, innan övre Älvdalen fick del av den finska invandringen. Ännu vid mitten av 1640-talet finnas ej där spår av några finnar norr om södra Ekshärad, där Nain som nämnt redan var upptaget. Möjligt är väl, att någon enstaka finne på jaktfärder redan tidigare strukit igenom landet; bofasta finnar funnos där ej. Men under senare hälften av 1640-talet börjar inflyttningen och fortgår sedan raskt under 1650- och 60-talen. År 1646 kan sättas såsom begynnelseåret. Orsaken till att invandringen just nu blivit kraftig, synes mig vara de åtgärder, som av regeringen vidtogos mot finnarna i södra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free