FINNARNa I VÄRMLAND INTILL 1600-TALETS SLUuT 267 det i själva verket upptagandet av flera nybyggen, samtidigt som det försvagade de gamla gårdarna. En olägenhet var också mängden av lösfinnar, vilka ej betalade skatt men däremot störde den allmänna ordningen. Som jag redan framhållit, kände sig regeringen på grund av sin allmänna höghetsrätt över riket kallad att tillse, att landet sköttes på bästa sätt och gav högsta möjliga avkastning. Bergshanteringen hade då för regeringen ett helt annat intresse än svedjebruket. Det lämnade för riket synnerligen viktiga produkter och en stark ökning i inkomsterna. Det var de styrandes skötebarn, som framför allt omhuldades. I dess intresse måste svedjandet inskränkas, även om finnarna och i någon mån de bofasta bönderna därvid fingo sitta emellan. Att fullständigt förbjuda svedjande fann man emellertid ej vara av behovet påkallat. Skogsvidderna voro så betydande, att bergsbruket och järnhanteringen kunde få sitt behov tillfredsställt, även om måttligt svedjande tilläts. Men staten ville kontrollera, att ej för mycket togs och att ej de skogar avbrändes, som lågo bäst till för bruken. Den grundsats, som man sökte tillämpa, var, att svedjande ej skulle få ske utan föregående utsyning. År 1639 förbjöd regeringen allt svedjande i Bergslagen, till dess skogsordningen hunne bli färdig, och 1641 utkom en kunglig resolution angående finnarnas skadliga skogshyggen och svedjefällande. Landshövdingarna fingo i uppdrag att »låta uppbränna finnarnas kojor och hus, som de sig i skogarna här och där uppsatt hava; såsom ock dem deras säd, när den mogen är, anten avhända och ifrån taga eller ock i lika måtto uppbränna, så att de nödgade och tvungne bliva måge av fel och brist uppå deras livs uppehälle att begiva sig utur skogarna». Förbud mot svedjande utan tillstånd utfärdades flera gånger. 1642 tillsade landshövdingen på Fryksdalstinget allmogen, »att ingen skulle fördrista sig att fälla någon skog till att svedja, utan han först tager lov av landshövdingen efter nämndens vittnesbörd». Redan året förut hade ett liknande påbud upplästs på Älvdalstinget. Hela frågan om finnarna upptages av regeringen till be-