Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Finnarna i Värmland intill 1600-talets slut av Erik Falk
- Finnarna och de gamla inbyggarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 ERrIK FalkK
kunde vara av stort värde. Tidigare var det egentligen endast
masteträd, som man tagit vara på, och nu upprepades även
förbudet mot att hugga sådana. För inbyggarnas behov av
byggnadsvirke och bränsle räckte skogarna alltid, menade man, även
om de vansköttes.
Det som framkallar ett omslag i uppfattningen är framför
allt utvecklingen av bergsbruket och järnhanteringen. Gruvorna
förbrukade väldiga mängder av virke. Dels behövdes detta för
byggnader vid och i gruvorna, dels och framför allt för
sprängningen, vilken tillgick så, att massor av ved staplades upp ovanpå
malmen och brändes, varefter vatten östes över de upphettade
hällarna, vilka då sprungo sönder. Runt kring gruvorna föröddes
skogen. Att man då i Bergslagen ej kunde lida ett ohejdat
svedjande är naturligt.
Men när skogen kring gruvorna blev för hårt anlitad, måste
man reservera virket där för själva gruvbrytningens behov. Det
räckte ej för smältningen av malmen och för smidet. Därför
började man flytta anläggningarna för malmens ytterligare bearbetning
från närheten av gruvorna inåt skogsbygderna, där ännu rikligt
med bränsle fanns att tillgå. Detta var fördelaktigare än att
försöka frakta bränslet från skogarna till närheten av gruvorna. Här
och var i skogsbygderna uppstodo vid åarna hyttor, hamrar och
smedjor, och till dessa kördes malmen från gruvorna, ofta långa
vägar. Bruk uppstodo både i Älvdalen och Fryksdalen. Behovet
av träkol blev allt större, kolningen blev ett viktigt näringsfång,
skogen steg i värde. Det förekom även nu timmerdrivning utför
Klarälven och andra vattendrag, och virke kunde avsättas över
Göteborg. Att bränna skogen endast för att göda marken
betraktades nu såsom slöseri. Regeringen kände sig också manad
att skydda skogen mot förödande genom svedjande.
Man kan tänka sig, att regeringen i Sverige ej var uteslutande
belåten med resultatet av den finska inflyttningen. Visserligen
hade en hel mängd torp upptagits, vilka undan för undan
skattlades. Regeringens syfte var emellertid upptagandet av ny
åkerjord, men detta skedde ej i någon större utsträckning, och när
svedjandet bedrevs i sådan omfattning som nu skedde, hindrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0272.html