- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del III /
266

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finnarna i Värmland intill 1600-talets slut av Erik Falk - Finnarna och de gamla inbyggarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

266 ERrIK FalkK kunde vara av stort värde. Tidigare var det egentligen endast masteträd, som man tagit vara på, och nu upprepades även förbudet mot att hugga sådana. För inbyggarnas behov av byggnadsvirke och bränsle räckte skogarna alltid, menade man, även om de vansköttes. Det som framkallar ett omslag i uppfattningen är framför allt utvecklingen av bergsbruket och järnhanteringen. Gruvorna förbrukade väldiga mängder av virke. Dels behövdes detta för byggnader vid och i gruvorna, dels och framför allt för sprängningen, vilken tillgick så, att massor av ved staplades upp ovanpå malmen och brändes, varefter vatten östes över de upphettade hällarna, vilka då sprungo sönder. Runt kring gruvorna föröddes skogen. Att man då i Bergslagen ej kunde lida ett ohejdat svedjande är naturligt. Men när skogen kring gruvorna blev för hårt anlitad, måste man reservera virket där för själva gruvbrytningens behov. Det räckte ej för smältningen av malmen och för smidet. Därför började man flytta anläggningarna för malmens ytterligare bearbetning från närheten av gruvorna inåt skogsbygderna, där ännu rikligt med bränsle fanns att tillgå. Detta var fördelaktigare än att försöka frakta bränslet från skogarna till närheten av gruvorna. Här och var i skogsbygderna uppstodo vid åarna hyttor, hamrar och smedjor, och till dessa kördes malmen från gruvorna, ofta långa vägar. Bruk uppstodo både i Älvdalen och Fryksdalen. Behovet av träkol blev allt större, kolningen blev ett viktigt näringsfång, skogen steg i värde. Det förekom även nu timmerdrivning utför Klarälven och andra vattendrag, och virke kunde avsättas över Göteborg. Att bränna skogen endast för att göda marken betraktades nu såsom slöseri. Regeringen kände sig också manad att skydda skogen mot förödande genom svedjande. Man kan tänka sig, att regeringen i Sverige ej var uteslutande belåten med resultatet av den finska inflyttningen. Visserligen hade en hel mängd torp upptagits, vilka undan för undan skattlades. Regeringens syfte var emellertid upptagandet av ny åkerjord, men detta skedde ej i någon större utsträckning, och när svedjandet bedrevs i sådan omfattning som nu skedde, hindrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free