276 ERrIK Falk där fälld. Det upplystes vidare, att den nyss avlidne länsmannen Jacob Hansson redan förut haft syn där och att finnen vid ett föregående ting blivit dömd att böta 40 mk för våldsverk och lämna platsen, men det hade han icke aktat. Trots stämning vid 40 mk vite hade han ej nu infunnit sig vid tinget, och pastorn Erik Nicolay hade hört honom säga: »De må döma vad de vilja, jag skall sitta, där jag sitter likväl». För denna gång blev han fälld till 40 mk böter för uteblivande. År 1664 vid tinget var frågan ånyo före, och bönderna i bolbyarna ville ej ingå på någon förlikning. Men rätten fann det oskäligt, att Henrik, som redan nedlagt mycket arbete på Näsberget, som var bolbyarna till gagn, skulle fördrivas alldeles utan ersättning, varför förordnades om ny syn för värdering. Detta rättens domslut måtte emellertid ha gjort bönderna benägna för en uppgörelse, ty vid höstetinget samma år framträdde två bönder i Elindebol och förklarade, att de unnade Henrik Henriksson att sitta, där han hade satt sig, men de ville ej taga penningar av honom eller avstå något av sin andel i myrslogar, sätrar och fäbete, utan sade, att de, som tagit penningar, skulle släppa till. Härav framgår, att en del av bönderna avstått mark åt Henrik mot avgift, och han blev sålunda sittande på torpet. 1665 vid den stora räfsten med olaga fallhuggning bötfälldes Henrik i Näsberget för 3 fall. 1666 skattlades Näsberget. 1667. »Näst sambdes Bengt Andersson i Stöllet och Henrik Henriksson i Näsberget i Ny socken, att det fallet, som Henrik hade fällt i år på Stöllets ägor inom dess rå och rör, skola de bränna och så hälften var. Därpå gjorde de handsträckning och sattes 40 mk vite, förutom laga böter, om han gör så efter.» »Näst förordnades Lars i Björby och Halvard i Björkenäs till att syna, på vars ägor de tvenne fallen äro, som Henrik i Näsberget hade skurit och satt i stack i år och de i Åstrand och Ennarbol klagade på.» 1668 utbjöds Näsberget till salu av Henrik Henriksson. 1670 vittnade Henrik Henriksson i en mordsak.