278 ERrIik Falk »Jöns Henriksson i Näsberget skall ock böta för stämnings spillo mot Mattes Andersson i Kiärneberg om beskyllning». 1675. Malungsborna besvärade sig över Henrik och Jöns i Näsberg, att de gjorde intrång på deras mark, vilket dock ej kunde bevisas. 1676. Henrik Henriksson i Näsberget skulle överlämna 1/3 av det fallet, som han huggit på Stöllets ägor, till Bengt i Stöllet. »De blevo uti vänlighet förlikte». 1678. Henrik och Jöns Henrikssöner i Näsberget stämnings försittande om olaga fallhygge. : Även vid följande ting kommer Näsbergets namn ej så sällan fram. Man försökte i Älvdalen få litet mera ordning på finnarna genom att förordna en särskild länsman över dem, och härtill utsågs Per Henriksson i Kringsberg. Kringsbergsfinnarna tyckas ha åtnjutit ett särskilt anseende; därifrån var som nämnt även den första finska nämndemannen i Älvdalen. Försöket tyckes ej ha slagit vidare väl ut. I domboken 1663 heter det: »Näst angavs Per Henriksson i Kringsberg för ämbetes försummelse, att han är satt till länsman för finnarna och kommer varken den ena eller ’andra gången till ting, som han icke heller var nu kommen att anklaga dem, som bråta i finnemarken, och icke hade han efter förledet tingsavsked låtit hugga och rödja upp väg mellan finntorpen. Varför erkände rätten, att han må därföre plikta med 40 mk.» Vid den stora räfsten med svedjandet bötade finnarnas länsman själv för 4 osynta fall. Drag ur det sedliga livet bland finnarna. Det är naturligtvis vanskligt att bilda sig ett omdöme om ett folks karaktär öch seder huvudsakligen med ledning av en sådan källa som domböckerna. I dem framkomma ju endast de svaga sidorna; de stilla, fredliga, arbetsamma människorna får man där ej göra bekantskap med, och bilden blir i följd därav lätt för mörk. Tjuvskytte och olaga fallhygge betraktades för övrigt då