FINNaRNa I VÄrRMLAND INTILL 1600-TALETS SLUT 283 kallar en vändning i finnarnas öden. Karl Axel Gottlund var en finsk student, som kommit över till Sverige och bedrev studier i Uppsala. Han fick där höra talas om finnarna i Sverige och reste för att besöka dem. Han genomvandrade under åren 1821—22 de olika finnbygderna både i Sverige och Norge och samlade uppgifter om finnarna, vilka han nedlade i sina vidlyftiga dagböcker. Gottlund var genomträngd av tidens nationalitetssträvanden, han såg i de svenska finnarna ett folk, som var inklämt mellan ett par andra folk och vars nationella egenart borde räddas. Han framställde till regeringen en rad förslag rörande fin- Fig. 39. Moderniserad finngård, Östmark. Långstugutyp (med fönster i kåven). S. Lindgren foto. narna, vilka i huvudsak gingo ut på bildandet av en särskild finsk provins med en ganska vidsträckt självstyrelse, egna länsmän, egna präster o. s. v. Hans förslag mötte naturligt nog motstånd, främst från landshövding af Wingård i Karlstad. Gottlunds uppträdande kom att verka i alldeles motsatt riktning mot vad han åsyftat. De styrande fingo sin uppmärksamhet fästad på förhållandena i finnbygderna, och man insåg, att dessa behövde ryckas upp ur sin efterblivenhet. För främjandet av upplysning och bildning grundade man nya församlingar, såsom Boden, Östmark, Nyskoga, Södra och Norra Finnskoga. I samband med det allmänna ordnandet av folkskoleväsendet i Sverige