Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kommunikationsväsendet i Värmland av Georg Samuelsson
- Landsvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 GEORG SAMUELSON
Vägarna i Värmland hava, jämförda med vägar i andra i
detta hänseende bättre lottade landsdelar, ansetts vara mindre
goda, framför allt med avseende å lutningsförhållanden och
fasthet. Härtill hava medverkat åtskilliga omständigheter. I
Värmland finnes föga slättmark, egentligen endast i bygderna närmast
Vänern. Här hava också vägarna länge varit jämförelsevis jämna,
mindre besvärade av backar. I övrigt är, som bekant, provinsen
uppfylld av bergsträckningar och åsar, omslutande smala och
långsträckta dalgångar, som genomflytas av större och mindre
vattendrag. Med en så kuperad terräng och i betraktande av det sätt,
varpå vägarna i äldre tider tillkommit, är det förklarligt, att
vägarna inom större delen av länet varit särdeles krokiga och
backiga samt för samfärdseln i allmänhet och i synnerhet för
framkomsten av större lass ytterst hinderliga. Inom vidsträckta
områden saknas också tillgång till verkligt gott väggrus till
vägarnas underhållande. Härjämte har förekomsten på många ställen
inom länet av s. k. jäslera bidragit till att vägarna, företrädesvis
vår och höst, blivit bristfälliga, vid tiden för källossningen om
våren flerstädes nästan oframkomliga. En livlig trafik, icke minst
med tyngre lass, har även varit ägnad att ställa vägarnas
hållbarhet på hårda prov.
Såsom redan antytts, har dock mycket åtgjorts för att sätta
vägarna i bättre stånd. Framför allt har detta skett, sedan
riksdagen anvisat medel såsom bidrag till anläggning av allmänna
vägar ävensom till omläggning och förbättring av äldre sådana
samt efter det en särskild styrelse för allmänna väg- och
vattenbyggnader tillsatts (första instruktion av den 9 augusti 1841) med
uppgift att handlägga tekniska och administrativa ärenden bland
annat i fråga om anläggningar av vägar, broar och färjor.
Samtidigt har riket i avseende å bestyret med allmänna väg- och
vattenbyggnader samt vården om därtill hörande anläggningar
indelats i särskilda distrikt med inom varje en distriktschef, som
fått till åliggande, utom annat, att inom distriktet leda förefallande
allmänna vägarbeten, anställa mätningar och undersökningar samt
upprätta arbetsplaner och kostnadsförslag över nya anläggningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0296.html