304 GEORG SAMUELSON ministerboställe, dels ock i anknytning daärtill från norr till söder med avslutning vid hemmanet Takene, ej långt från den s. k. Skagens fyr. Vattenkommunikationer. Med de många vattenleder, varpå Värmland är så rikt, och länets belägenhet till stor utsträckning efter Vänern, hava naturligen vattenvägarna för länet alltid haft stor betydelse, en betydelse, som även i våra dagar icke kan underskattas. Här liksom annorstädes hava de av naturen anvisade vattenvägarna upphjälpts och förbättrats med människoverk, och därvid hava bland annat genom kanalisering ökats de möjligheter till vattenvägarnas användning, som från början förefunnits. Utav sålunda tillkomna kanalanläggningar inom länet är den äldsta Säffle kanal, medelst vilken Byälvens vattendrag från Glafsfjorden till Vänern, omfattande omkring 90 kilometer, blivit trafibabel för större fartyg. Efter en år 1811 av Kungl. Maj:t anbefalld utredning och sedan år 1826 ett bolag bildats för utförande av nämnda kanalföretag, påbörjades detta följande år, delvis med understöd av statsmedel. Efter vissa avbrott i arbetet fullbordades själva slussbyggnaden för kanalen år 1837, under vilket år kanalen första gången begagnades för genomfart av fartyg. Vid avsyning och godkännande samma år av då verkställda kanaliseringsarbeten hade därtill utgått statsbidrag med tillhopa 136,500 kronor. Slutgiltig avsyning å kanalen skedde emellertid först år 1851. Jämväl efter sistnämnda år hava å kanalanläggningen vidtagits omfattande arbeten, och densammas användning har i andra hänseenden betryggats, i vilket senare hänseende må särskilt nämnas, att genom Konungens Befallningshavandes den 30 september 1906 meddelade och, efter däremot förd talan, av Kungl. Maj:t den 9 oktober 1908 slutligt fastställda utslag medgivits rätt under vissa villkor att med dammanläggning nedom Säffle bro höja vattendjupet i kanalen ovanför slussen från förut högst 2,5 till 2,7 meter samt därmed reglera vattnet i farleden, varest växlingarna i vat-