Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - V. Skräckromantiken - The Monk och Vathek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
från rationalismen. Men inom skräckromantiken genom
trängde vällusten blott den icke speciellt gotikbetonade
fantastiken. När djävulen i Diable Amoreux frestar med
en för hjälten, den kyske kaptenen Alvar, nästan omot-
ståndlig vällust i en skön kvinnas gestalt, kan man visser-
ligen tveka om huruvida detta förråder ett österländskt
inflytande eller är ett dylikt upplysningsarv eller måhända
närmast ett rent galliskt drag, men när han med precis
samma metod i Lew^is’ Monk (1797) bringar den rättfärdige
och framför allt egenrättfärdige dominikanerpriorn Am-
brosio på fall, ha vi så mycket säkrare att göra med ett
österländskt inflytande som Cazottes verk icke synes ha
varit bekant för Lewis. Ehuru G. Herzfeld påvisat och
Helene Richter efter honom framhållit, att Lewis’ historia
— sin samtids utan jämförelse ryktbaraste sensationsroman
— i betydande mån refererar sig till den österrikiska Die
blutende Gestalt mit Dolch und Lampe i,
återgår den dock
väsentligen även till en i Steeles The Guardian införd tur-
kisk saga, The Santon Barsisa, något som Lewis själv i sitt
företal erkänner. I The Monk dominerar vällusten i en
rik och luxuös miljö. Detsamma är förhållandet i Beck-
fords redan elva år tidigare utkomna bekanta History of
the Galiph Vathek, en delvis dilettantiskt, delvis med stort
konstnärskap berättad och alltigenom i äkta österländsk
anda hållen saga med motiv från The Mogul Tales och
The Adventures of Abdallah 2. I såväl The Monk som i
Vathek är denna vällust förbunden med en pervers grym-
het av enorma dimensioner. Ambrosio drives av sin ero-
tiska Hdelse till det ena fruktansvärda blodsdådet efter del
andra, Vathek drives till detsamma av ett okuvligt begär
att utforska och behärska ockulta krafter, och båda sluta
de som djävulens byte.
Här triumferar ondskan, och dess makt att förgöra
1 Richter, I, 249 o. f.
2 Conant, s. 252.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
