Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - V. Skräckromantiken - Brottslingspsykologien, Radcliffe och Maturin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
65
neka sig skräckskolans brottslingar ingenting som kan sti-
mulera läsarens nerver. Maturin söker med förkärlek sina
banditer bland inkvisitionens adepter (Melmoth, The Fa-
mily of Montorio) och detsamma gör Mrs. Radcliffe, ja
även Godwin (St. Leon); Levs^is’ Ambrosio får även göra
bekantskap med inkvisitionens pinometoder, och överhuvud
erbjuder dessas utstuderade grymhet ett tacksamt fält för
skräckskildringen. I The Italian försiggår halva handlingen
i ett inkvisitionsfängelse, där offren torteras så att håret
skulle resa sig på läsarens huvud, om han fmge veta p å
vad sätt de misshandlas. Denna finkänslighet mot läsa-
rens nerver, som lägger sin sordin på Mrs. Radcliffes inkvi-
sitionsskildringar, besvärar icke Maturin, som detaljerat
målar de olyckligas lidanden.
Trots den svaghet, som vidlåder karaktärsteckningen
i The Monk och kraftigt medverkar till att låta denna roman
ha allt att förlora, intet att vinna på en jämförelse med Le
Diable amoreux, är dock ett parti därav, nämligen priorns
korta kamp för sin dygd, skildrat med en styrka, som visar
att de trettiotre åren mellan Otranto, där skurkaktigheten
är ytterst primitiv, och Lewis’ roman ej förflutit spårlöst
beträffande intresset för brottslingens psykologi. Mrs. Rad-
cliffes Italian, vilken utkom samma år som The Monk
(1797), visar detsamma, men i högre potens. Den demo-
niska biktfadern Schedoni i The Italian saknar ej en viss
karaktärens fördjupning; han är visserligen mycket av en
ond ande, men också ett stycke av en människa. Redan
sex år tidigare (1791) hade emellertid Mrs. Radcliffe skapat
den konstnärligt bästa av sina karaktärer, även denna en
brottslingstyp men en brottsling som alltigenom är män-
niska: den urspårade köpmannen Pierre de la Mötte i The
Romance of the Forest. Denne framställes, och icke utan
en viss övertygande verkan, t. o. m. såsom en från början
hederlig ehuru svag karaktär, vars bättre jag aldrig helt
förkväves genom de skurkstreck, som hans lidelser och
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
