Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - XXI. Poes detektivnoveller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
An seinen Gedanken liegt uns unendlich mehr, als an sei-
nen Thaten, und noch weit mehr an den Quellen dieser
Gedanken, als an den Folgen jener Thaten.»
I Rue Morgue-novellen slamrar den tekniska mekanis-
men något mer än önskligt, men felet är icke maskinens
utan maskinistens, som ännu ej blivit fullt förtrogen med
dess skruvar och kuggar. Det är ej den tysta, väl oljade
gång, som vi återfinna i de senare delarna av trilogien. I
de tavlor, som upprullas, äro effekterna våldsamt starka
och färgerna skrikande men pålagda av en mästares hand.
Hur på samma gång levande och konstnärlig ter sig ej den
ohyggliga och minutiösa interiören av mordrummet med
dess fruktansvärda blodscener och vilda oordning! Den
skriftställare har rätt som sagt, att »Edgar Allan Poe made
of ’bloodcurling’ a fme art» ^
Sinnrikheten i handlingen lämnar intet övrigt alt
önska. Från det ögonblick då det blir klart, att Diipin
åtager sig utforskandet av hemligheten, till den stund, då
han står med dess nyckel i sin hand, fängslar han omot-
ståndligt med sin intellektuella överlägsenhet läsarens fan-
tasi. Steg för steg iakttager han de föreliggande omstän-
digheterna, kombinerar dem och drager på basis av dessa
iakttagelser och kombinationer de strängt logiska slutsat-
ser, som lyfta slöjan från gåtan. Just det främmande och
ovanliga i saken, som förbryllar vittnena och polisen, l)lir
för denne man, vars kalla reflexion ej är mottaglig för de
suggestioner som hypnotisera massorna, den ledtråd som i
första hand underlättar hans vandring genom labyrinten.
Den vardagliga sannolikheten har intet värde för honom;
blott den logiska sannolikheten kommer i betraktande.
Den skenbart närmast till hands liggande förklaring, som
genomsnittsmänniskan finner sannolik, är förtjänt av miss-
* Arthur Compton-Rickett i en uppsats om Wilkie Collins i The
Bookraan, juni 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>