Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XXX. Poe och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
allt på det psykologiska området, och där i synnerliet i
fråga om de själsfenomen som förete dragning mot skräck,
tvångstanke och galenskap. Det är uppenl)arligen den
psykologiska skildringen av detta slag som han samman-
fattar nnder henämningen »genren Edgar Poe», då han i
sitt hrev till Bonnier säger att denna »blir de närmaste tio
årens» (liksom han i brev till Ola Hansson säger, att »nästa
tidevarv blir E. P:s»). Det nämnda brevet till Bonnier rör
sig närmast om Strindbergs novell Tschandala, med vilken
Strindberg anser sig bryta med den zolaska natnralismen
och introducera Poe-genren: »Zolaismen med naturmål-
ningen och scensättningen synes gå ut sitt böljeslag. Cndra
därför icke, att jag ej vill vara i trossen, när jag är van
vid téten. Tattaren [Tschandala] är bättre än Singoalla.»
I mars 1889 skriver Strindberg till Hansson: »Jag har se-
dan sist skrivit en briljant Edgar-Poe-are S a m u m kallad
(i en akt naturligtvis) där jag begagnat ökenvindens för-
måga att framkalla skräcksyner som driva franska soldater
till självmord.» Det är i denna dram måhända ej blott
det psykologiska innehållet, som Strindberg refererar till
Poe, utan även konstformen, ty ehuru Strindberg visser-
ligen tidigare skrivit enaktare, synes av de nyss citerade
orden framgå, att han anser en dramatisk Edgar-Poe-are
»naturligtvis» böra vara en enaktare, vilket vittnar om att
han i Poes koncentration sett nyckeln till den amerikanske
diktarens etfekter. I varje fall skulle Strindberg förmod-
ligen ha delat den i det föregående i samband med under-
sökningen av Poes estetiska teorier uttalade åsikten, att
för en sådan konståskådning som Poes enaktaren måste
anses som den enda fullgoda dramatiska formen.
terroristic group of supernaturalism», men framhåller att han »chietly
uses other means of evoking terror than Poe and Maupassant do», ity
att »exteriör objects have got a mystical meaning for Strindberg: the
ringing of bells, knockings in a wall etc, convey to him messages
from Ihe spiritual world».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
