Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryggade visserligen tillförseln till en del, men å andra sidan
fördyrade de vansinnigt höga fraktsatserna alla livsmedel.
Agren vred och vände på saken. Hans hjärta talade för
arbetarna men hjärnan för bolaget. Man stod ännu vid
företagets början. Inledningen hade slukat kolossala pengar, och
även om malmskeppningen redan visade tendens till ökning
skulle den oerhörda utvecklingen av affären kräva miljon på
miljon. Man måste skaffa sig egna ångare som lämpade sig
för trafiken, man måste bygga nya lastanordningar vid
Atlanten. Och även om detta var gjort och man fick en slant över,
tänk så om världens järnhunger helt plötsligt upphörde? Om
ett annat land kastade in ännu bättre malm på
världsmarknaden, lika fin malm med både vanadin och titan? Nya
fyndigheter kunde påträffas var som helst. Amerika var en farlig
konkurrent med oerhörda möjligheter. Och vad då? Då vore
Berget förlorat, miljonerna bortblåsta, innan man ännu nått
miljarderna. Att framtiden tillhörde titanstålet som Kronvall
påstod var tämligen säkert. Allt pekade ditåt. Ännu var
Sverige ensamt om sina skatter, men vad bar framtiden i sig?
Den mörka, oberäkneliga framtiden med sitt sfinxanlete? Sex,
sju miljarder låg därutanför i Berget och under sjön, om
järnhungern höll i sig och man fick vara i fred. Det vore
miljarder till industri och framgång för landet; det vore hela
framtiden, Sveriges återuppståndelse, Sveriges förnyelse och
storhet i det ekonomiska kriget. Gjorde nu folket svårigheter
bleve saken omöjlig. Man måste således gå ut ifrån att det var
ett livsvillkor för Berget att behålla folket. Det vore
grundtanken, inte bara för Berget utan för hela Sverige.
När Ågren hunnit hit i sina betraktelser blev han så nöjd
över slutsatsen att han kostade på sig en cigarr. Sedan han
tänt den återtog han tankegången och promenerandet, glad
över att klokhetens imperativ för en gångs skull trivdes ihop
med godhetens bön. Han byggde därför vidare på sina planer
om Berget och hade fått upp konturerna gott, när Kronvall
kom tillbaka.
Ågren visste i förväg att Kronvall skulle ställa sig avvisande
till varje höjning av arbetslönerna för så vitt man utlade
frågan bara som en rättvisans, medlidsamhetens och billig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
