Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Hör du Vallin, du spelar ju fiol?”
”Ja, även för kapitalister.”
”När du nu vill spela, läser du då inte efter noter?”
”Jo, det är klart, såvida jag inte fantiserar.”
”Vilket anser du stå högst — en mästares kompositioner
eller dina fantasier? Beethoven och du till exempel?”
”Beethoven naturligtvis. Vart vill du komma?” frågade
Vallin.
”Akta dig, Gustaf!” varnade doktorn. ”Johan lägger ut
logiksnaror för dig.”
Kronvall log.
”Vart jag vill komma? Skillnaden mellan dig och mig är
att jag spelar efter noter och du fantiserar, när vi försöker
bli kloka på livet.”
”He!” gnäggade Käll. ”Fanken så krångligt te spel etter
noter”, sade han för att visa att han också förstod sig på
kråksången.
”Skål, pojkar!” skrek doktorn och reste sig. ”Sätt dig”,
uppmanade Vallin och drog ner honom i soffan. Doktorn reste
sig igen. Han måste tala, annars skulle han exploderat.
”Ni ska inte tala illa om livet, gossar! Livet är stort, livet
är härligt!” orerade han. ”Visst bor vi i ödemarken långt
ovanför polcirkeln, och visst blir hjärtat som is ibland när
man sitter här ensam och hungrar efter en kvinnohand, men
när jag tänker på de fyra hundra sophögarna därute så kan
vi ju säga, att vi inte levat förgäves. Johan talar om hjärna
och Gustaf om hjärta. Det är lika bra båda delarna. Eller
lika dåligt. Det ena är gott för själen och det andra för
kroppen, för blodomloppet. Själen bor för övrigt i tallkottkörteln,
det sade redan Cartesius. Men Kronvall du! Du ska inte tala
illa om fantasin. Den har besegrat världen och den kommer
att besegra världen. Det var på den, på fantasin, som Camoens
simmade iland med ’Os lusiadas*, fast dumt folk inbillar sig att
han kom till Kina på en planka; det var på fantasin Bizet
levde tills han svalt ihjäl på sin vindskammare; det var på
fantasins Bukefalos Alexander intog halva jorden och
Napoleon hela. På fantasins vingar stiger man till rymder där allt
löses av sig själv, dit man träder in som om man åkte på cn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
