Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Det var ditt onda samvete som begick självmord”, hånade
Lang.
Bjarne svarade inte. Han stod stilla och såg ut över pallen.
Ljusen i kåkstaden långt under lyste. Några hundratal gula
ögon var allt vad som gav liv åt vildmarkens mörker. Spanska
tippen, smedjan och maskinhusen under dem på Berget
urskildes nätt och jämnt, men bortåt malmbangården brann
semaforen som en blodprick i det blå mörkret. Ibland kom ett
vagnsrassel från ett osynligt tågsätt klirrande upp till dem,
förtunnat genom avståndet.
”1 kväll vore det lämpligt”, sade Lang. ”Dimman
kommer.” Han rörde vid Bjarnes arm.
Denne vände sig om.
Från Berget böljade en tjock dimma ner mot dem,
gungande för omärkliga luftdrag. Gruvstugans ensamma ljusfläck
söderöver minskades och ökades spöklikt, tills den blev
alldeles borta i dimman, som rullade närmare och närmare och
slutligen tog de båda männen i ett frostkallt töcken. Borta
var kåkstaden, borta semaforen. Bara vagnsrasslet hördes
ännu, men mer avlägset och mjukt, som om ljudet dämpats
av en vägg med bomull. Jorden var försvunnen, och hade inte
Bjarne stampat fotterna i klippan för att hålla sig varm kunde
han gott ha trott sig sväva inne i drypande moln. Det gav
en otäck, beklämmande känsla, och det kom som en befrielse
när han hörde Langs röst och kände tryckningen av hans
hand.
”Kuren är rätt fram”, sade Lang. ”Nu passar det bra.”
Bjarne lät Lang leda sig framåt några steg. Något mörkt
skymtade framför dem och tätnade till ett fast föremål.
Lang famlade på marken bredvid kuren och hittade ett
spett. Han satte in det vid märlan och bröt upp låset med ett
enda kraftigt tag så att hela kuren skrek till. Lang ryckte upp
dörren, steg in i kuren och var inom ett ögonblick ute igen
och stack ett paket i handen på Bjarne.
”Akta dig!” varnade han. ”Den är frusen.” Han tog
Bjarnes fria arm och bogserade honom tillbaka i dimman.
”Det gick som en dans”, tröstade Lang.
Bjarne svarade inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
